– Det dyker med jämna mellanrum upp fall där en konvertits kristna tro inte har räckt som asylskäl, men det går inte att få till stånd en dialog eftersom Migrationsverket inte kan kommentera enskilda fall, säger civilingenjören Maria Gustin Bergström.
Hon leder ett projekt där fyra frikyrkosamfund gör en statistisk kartläggning av Migrationsverkets beslut för afghanska konvertiter.
Kartläggningen kom igång efter att den kristne afghanen Mahmoud tog sitt liv i oktober 2018. Då var Gustin Bergström med och sjöng på hans begravning i Jönköping.
– Han tog sitt liv efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Hans tro ansågs inte genuin. På begravningen kände jag att det får räcka nu. Det var dags att prova en tanke jag haft sedan våren, säger Gustin Bergström.
Den tanken är att det behövs en helhetsbild av hur konvertiter hanteras i relation till Migrationsverket. En sådan helhetsbild kunde hjälpa till i dialogen med Migrationsverket, för att få verket att omvärdera hur det bedömer konvertiters tro.
– Det dyker med jämna mellanrum upp fall där en konvertits kristna tro inte har räckt som asylskäl, men det går inte att få till stånd en dialog eftersom Migrationsverket inte kan kommentera enskilda fall. Och vi som arbetar nära dessa människor ser hur många det är som inte blir trodda.
Med ett statistiskt resultat är det lättare att se vilka mönster som finns och diskutera fallen på ett allmänt plan. Gustin Bergström har de tre senaste åren som pastor i Pingstkyrkan i Linköping arbetat mycket med flyktingar från Afghanistan.
– Jag har jobbat med intyg för Migrationsverket men också med verkställighetshinder och andra formella papper för den asylsökande.
Hon är även civilingenjör och har jobbat med med kvantitativa och kvalitativa undersökningar och analyser i mer än 15 år.
– Jag har också ett nätverk av personer runt mig som jag kan konsultera gällande analysdelen av arbetet. Själva resultatet av denna undersökning ska så småningom skrivas som en forskningsrapport.
Efter insikten om att det är dags att göra kartläggningen har allt gått väldigt snabbt. Först valde Pingströrelsen att göra kartläggningen genom Pingst Integration, och därpå anslöt sig Equmeniakyrkan, Alliansmissionen och Evangeliska Frikyrkan.
– Det är fantastiskt att flera samfund kommit med. Ju fler asylbeslut vi får in, desto tyngre väger kartläggningens resultat. Det har redan börjat droppa in ordentligt med asylbeslut från pingstförsamlingarna.
Gustin Bergström uppskattar att kartläggningen kommer att få in minst några hundra asylbeslut, men troligen långt fler.
Samfunden skickar ut anvisningar till församlingarna om hur besluten samlas in. Det är viktigt att anvisningarna följs för att kartläggningen blir korrekt genomförd med tanke på sekretess, anonymitet och verifierbarhet.
Hur säkerställer ni att kartläggningen är oberoende? Ni som jobbar med den gör det ideellt och är personligen vänner med konvertiter.
– Sammanställningen blir en forskningsrapport, med enbart resultat baserat på det vi hittar i faktamaterialet som besluten utgör. Resultatet kan sedan användas om man vill göra någon slags påtryckning, men är inte ett åsiktsmaterial i sig.
– Vi är många som kommer att jobba ideellt med denna kartläggning. Vår drivkraft är de asylsökande vännerna vi har som riskerar att skickas tillbaka till ett livsfarligt land. Det är fantastiskt att se det engagemang som satts i rörelse. Det är som att vi reser oss tillsammans för att försvara våra syskon i nöd.
Lasse Svensson, kyrkoledare i Equmeniakyrkan, ser kartläggningen som en nödvändig åtgärd.
– Vi gläds med dem som får stanna i Sverige men gång på gång underkänner Migrationsverket den kristna tron hos de personer som vi följt under en lång tid och fått komma nära inpå livet, säger Svensson.
Equmeniakyrkan har även startat en namninsamling under rubriken #rättilltro. Den som skriver under är med och uppmanar Migrationsverket att respektera konvertiters tro.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR