Höstens finanskris - vad ska vi tro?

Sändaren har pratat med några olika personer som utifrån sina speciella kunskaper ger sin syn på finanskrisen.

Teologerna:
Är finanskrisen ett tecken på att Bibelns profetior om den yttersta tiden håller på att gå i uppfyllelse? Ja, säger pastor Holger Nilsson. Nej, säger Johnny Jonsson, lärare vid Teologiska Högskolan i Stockholm.
Holger Nilsson är redaktör för tidskriften Flammor vars huvudtema är eskatologi, det vill säga bibelns undervisning om den yttersta tiden. Han är övertygad om att det som nu sker är en uppfyllelse av vad man kan läsa om i Uppenbarelseboken.
- Där beskrivs ett antikristligt system som det är tydligt att den här ekonomiska krisen bäddar för. Världens ekonomier blir beroende av varandra, och den ekonomiska makten centraliseras – allt för att antikrist ska kunna regera.
Holger Nilsson pekar på att parallellt med vad som händer på finansmarknaden så sker också en utveckling av datatekniken som skapar det kontrollsamhälle som kommer att leda till en övervakning av människors liv. Även det är en uppfyllelse av bibelns profetior, enligt Holger Nilsson.
- Det här är inget man pratar om i svenska kyrkor längre. För mig är det trosstärkande att det som nästan betraktats som science fiction nu slår in.
Johnny Jonsson växte upp med pastorer som predikade om den yttersta tiden. Nu avfärdar han spekulationer om när denna ska inträffa.
- Hittills har alla som gjort tidsangivelser haft fel, konstaterar han. Det står ju i bibeln att inte ens Jesus vet när det ska ske, bara Gud.
En historiskt orienterad exeget, bibeltolkare, ser Uppenbarelseboken som en skildring av romarriket som var härskarstat på 100-talet när bibelboken skrevs.
- Tanken på att Gud i en framtid ska ställa allt till rätta kan vi ta till oss. Men när detta ska ske ska vi inte spekulera om. Fram till dess har vi ansvar för hur vi lever våra liv här och nu.

Ekonomen:
Bo Lönn var chef i Första Sparbanken när bostadsbubblan sprack i början av 1990-talet. Idag betraktar han sig som styrelseproffs och konsult. Utifrån sitt kristna perspektiv ser han vikten av ett etiskt tänkande kring ekonomi.
Girighet är roten till det som nu händer, menar Bo Lönn.
- De svenska bankerna lärde sig en hel del av 90-talskrisen och har klarat sig jämförelsevis bra. Men på det personliga planet har människor inte lärt sig något alls. Vi vill hela tiden ha lite mer. Även om vi anat att den ekonomiska utvecklingen inte varit helt sund, så har vi valt att blunda för vad som skulle kunna ske. Media har skapat en eufori som det inte går att stå emot om man inte har varit mycket stark.
Han talar om finansiellt komplicerade produkter, som det är svårt att som privatperson förstå.
- En del av pengarna vi lånar i våra banker kommer från affärer som ingen av oss skulle vilja vara i närheten av, till exempel företag som tjänar pengar på barnporr. Det är inte lätt som privatperson att genomskåda detta, om det ens är möjligt. Men jag tycker att man ska ställa frågan till sin bank. Det gäller även för kyrkor som lånar stora summor.
Själv sitter han med i EKO-banken, en kooperativ bank som ägs av sina låntagare och långivare. Där är genomskinlighet ett nyckelord. Där vet låntagare och långivare vilka man är Han efterlyser ett mer etiskt tänkande i de större bankerna, och ett mer kritiskt tänkande bland låntagarna. Om detta funnits så hade finanskrisen kunnat undvikas.


Rättvisedebattören:
- Om målet är att gå mot en mer hållbar utveckling, så är det nödvändigt att tillväxttakten hejdas. Sett ur det perspektivet är inte finanskrisen enbart av ondo, säger Karin Cedersjö, engagerad i rättvisenätverket Speak.
Utan att negligera krisens konsekvenser för de människor som drabbas av arbetslöshet, så kan Karin Cedersjö ändå se att något gott kan komma att växa ur den.
- Om den ständigt snabba tillväxten sker på bekostnad av vår miljö och global rättvisa, så är det bra att den hejdas. Nu kanske också de företag som arbetar med att få fram alternativ till den resurskrävande produktionen få ett försprång.
När det finns mindre pengar i kassan så blir människor mindre benägna att handla sådant som man inte absolut behöver. Det ser Karin Cedersjö som något positivt. Och man kanske låter bilen stå och åker kollektivt, vilket bidrar till en bättre miljö.
- I vårt individualistiska samhälle vill alla äga sitt. Nu kanske vi inser fördelarna med att äga eller nyttja saker tillsammans.
Om krisen kommer att föra med sig dessa positiva effekter är för tidigt att säga, menar hon.
- I så fall kan det komma något gott ur allt detta som på flera sätt drabbar många människor hårt.

Kyrka-Arbetsliv-pastorn
- Knacka på hos drabbade företag och tala om att kyrkan vill vara en resurs för människor som drabbas av uppsägning.
Det säger pastor Erling Andersson, som sitter i Sveriges Kristna råds nationella grupp för kyrka arbetsliv.

Han är missionspastor i Nässjö, en ort där flera företag varslat om uppsägning. Där arbetar han för att visa att kyrkan inte bara är till för sina medlemmar utan för hela bygden.
- Jag tror att den lokala församlingen kan bli en resurs, både för enskilda och företag. De flesta pastorer och diakoner är vana att möta människor i kris. Det är något vi behöver bli bättre på att marknadsföra.
Det är gott nog att finnas som en samtalspartner, säger han. Att skapa mötesplatser för frågor om livet också när det är svårt.
- Vi kan visa omsorg på många sätt, inte minst genom förbönen. På de orter som drabbats så finns det alltid människor i kyrkans kontaktnät som är direkt eller indirekt påverkade. Vår uppgift är att leva nära människor, både med våra böner och i praktisk handling.
Erling Andersson menar att det är en fördel om kyrkorna söker samarbetspartners i det stöttande arbetet. Det kan vara med andra kyrkor, med facken eller hälsovårdsgrupper på företagen.
- Vi behöver bli mer frimodiga och inse hur mycket kyrkan har att bidra med, inte minst vid krissituationer.