Ökad hotbild mot kristna efter koranbränning

Turkiet har gått från periferin till centrum av den svenska samhällsdebatten. Den som fortfarande trodde att landets president Tayyip Erdogan skulle ge klartecken för ett svenskt inträde i Nato fick ett bryskt uppvaknande efter dansken Paludans koranbränning. Erdogan såg detta som en skymf mot muslimer, och något som omöjliggjorde ett godkännande.

Men hur viktiga är de religiösa motiven för Erdogan? Författaren och idéhistorikern Klas Grinell har precis sammanställt en bok om mänskliga rättigheter i Turkiet. Han menar att Erdogans främsta drivkraft just nu inte är att ta strid för islam eller att kväsa kurdiska grupper i Sverige, utan att vinna stöd på hemmaplan. Den 14 maj är det val i Turkiet och opinionssiffrorna pekar på att Erdogan och hans parti AKP kan förlora makten.

– Han har aldrig haft så dåliga siffror. I någon mån har hans popularitet vilat på att han levererat ekonomisk framgång, men det har han inte gjort de senaste åren. I stället har han försökt vinna väljare med populistiska förslag, säger Klas Grinell.

Alkoholdrickande som protest

Akp har styrt Turkiet i 20 år och har under denna period undergrävt landets tidigare strikt sekulära lagstiftning. Kvinnor har till exempel större möjligheter att bära slöja. Klas Grinell ser det dock inte som en djupgående islamisering av samhället.

– På en symbolisk nivå, men inte som en bred trend. Det är mer att konservativa grupper fått ett större symboliskt utrymme, säger han.

Enligt Klas Grinell är det färre kvinnor som bär slöja och fler turkar som dricker alkohol i dag än tidigare.

– Att dricka alkohol har blivit något av en oppositionshandling, säger han.

Erdogan kan dock vinna väljare genom att till exempel kräva utlämning av PKK-sympatisörer, då många turkar avskyr den kurdiska gruppen. Även om kraven inte vinner gehör framstår Erdogan som en röst för Turkiet i världen.

– Jag tror att det kommer förbli låst fram till valet. Men oavsett vem som vinner valet så är det upp till parlamentet att rösta om ett godkännande av Sveriges Natoansökan. Man får förmoda att Nato då sätter press på parlamentet att lösa det, säger han.

Vill inte kapa Natobanden

Trots att Erdogan gärna frotterar sig med auktoritära ledare som Rysslands president Putin, menar Klas Grindell att han inte vill kapa banden med Nato eller EU.

– Nato är viktigt för honom, inte bara militärt utan även ekonomiskt. Nato och EU ger Turkiet ekonomiska möjligheter som inte Ryssland kan ge. Det har alltid funnits en antiamerikansk retorik i Turkiet, men den har hållits på en nivå så att den inte skadat för mycket, säger han.

DE GRUNDLÄGGANDE problemen i det turkiska samhället menar Klas Grinell inte beror på islamism, utan nationalism, något som omfattas av långt fler än Erdogan och AKP. Det sätts i dag allt oftare likhetstecken mellan att vara turkisk medborgare och turkisk etnisk sunnimuslim.

– Det är egentligen ett mångkulturellt, mångreligiöst och mångspråkigt land, men man har låst sig vid att alla måste vara turkar och det skapar polarisering.

Det finns en kristen minoritet i Turkiet, som består av bland andra etniska greker och armenier som tillhör historiska kyrkor, men också av etniska turkar som konverterat.

– De är så få att de inte utgjort något hot. Men vartefter tonläget höjts och nationalismen kommer i fokus så kan det drabba alla minoriteter. Det har genomförts attacker mot kristna, säger han.

Bråk om folkmordets erkännande

Svante Lundgren är forskare vid Lunds universitets Centrum för Mellanösternstudier, och han följer utvecklingen för de kristna i Turkiet. I förhandlingarna mellan Turkiet och Sverige verkar inte frågor som berört kristna grupper lyfts upp, detta trots att många assyrier och syrianer i Sverige har rötterna i Turkiet. Bland dem har det funnits starka krav på att Sverige ska erkänna det osmanska folkmordet på kristna, något som alltid väcker ont blod i Turkiet.

– Sveriges riksdag erkände redan 2010 folkmordet, men ingen regering har följt upp det.. Så beslutet har ingen utrikespolitisk betydelse, och det är kanske därför Turkiet inte reagerat, säger han.

Kristna riskgrupp efter koranbränning

Men i och med koranbränningen så kan kristna hamna i skottgluggen.

– Nu framställs Sverige som ett kristet land som saknar respekt för islam. De kristna i Turkiet kan få bära skuld för det som ”kristna” i andra länder gör, säger han.

Men det finns knappast någon entydig bild av ökat förtryck av kristna i landet. Nyligen invigdes den första kyrkan som uppförts i Turkiet sedan republiken grundades för hundra år sedan, Mor Efrem-kyrkan i Istanbul. Det är en syrisk-ortodox kyrka, och Erdogan var på plats när grundstenen lades för att visa sitt stöd för kyrkbygget.

– Det är en väldigt positiv sak, att syrisk-ortodoxa får en lokal de behöver. Men regimen har självklart också använt detta för att bättra på sin image.