Ilska och besvikelse att S inte talat med kyrkorna

Ett av de områden som granskas är civilsamhällets och föreningslivet roll nu och i framtiden. Men trossamfunden är inte ens omnämnda i rapporten, något som Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges Kristna Råd, beskriver som både okunnigt och upprörande i tidningen Dagen.

Hittills har fyra delrapporter, eller analyser, presenterats med många stora ord om framtiden.

Unikt land i världen

– Jag vill att vi ska ta med det bästa av det gamla in i det nya. Det som gjort Sverige till ett unikt land i världen. Gemenskapen och samhörigheten. Respekten mellan människor, sade Magdalena Andersson, på pressträffen, samtidigt som hon påpekade att det varit en högermajoritet i riksdan under de senaste tjugo åren,

Rapportförfattaren Lawen Redar (S) var mer öppenhjärtig,

– Jag tycker vi ska vara djupt självkritiska. Jag är kritisk både mot mig själv och mitt eget parti, säger hon.

Företrädare för civilsamhället

För att samla ihop fakta har arbetsgruppen för kultur, idrott och föreningsliv intervjuat företrädare för civilsamhället.

Till tidningen Dagen säger arbetsgruppens ledare, riksdagsledamoten Mattias Väspe (V) att man valt att beskriva föreningssverige.

– Det finns en generell tilltro till gamla folkrörelser, säger han.

– Där räknar vi in både arbetarrörelse, frikyrkor och nykterhetsförbund.

Men vid en närmare undersökning visar det sig att Mattias Väspe och hans grupp egentligen inte träffat några företrädare för trossamfunden, förutom en eller flera imamer i Rinkeby. Man har också gjort ett besök på Kaggeholms folkhögskola för att diskutera folkbildning,

– Ja, det där är ju inget som förvånar mig, konstaterar Sofia ­Rosén, handläggare för diakoni och samhälle, så här är det jämt.

Gör det i tysthet

– Ändå har kyrkorna ett brett utåtriktat arbete, som många människor söker sig till, vi har många nya grupper nu. Men vi gör det i tysthet, det är vårt uppdrag som kristna. Vi slår oss inte för bröstet.

– Trossamfunden gör otroligt mycket för flyktingar och nyanlända, fortsätter Inga Johansson, samordnare för kyrka-samhälle i Equmeniakyrkan, som också är ledsen och arg över att arbetsgruppen inte ens talat med representanter för kyrkorna.

– Det är tack vare kyrkorna som många invandrare och asylsökande får stöd och hjälp. Det är vi som får följa upp alla avslag, vi som går med dem till myndigheterna och hjälper till med alla papper, det är hela tiden vi som förklarar och uppmuntrar, och hjälper människor få jobb.

Svenska språkets ställning försvagat

Ett av problemen som tas upp i rapporten är att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndig­heter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet.

Men kyrkornas alla öppna mötes­platser, språkkaféer och undervisning nämns inte.

– Församlingarna gör helt enkelt så otroligt mycket. Vi utgör ett fungerande stöd med alla våra volontärer och pensionärer. Vi har inte svårt att hitta personal, som det står i rapporten.

– Våra kyrkor har gott om lokaler, kommenterar Inga Johansson.

Fyra rapporter har presenterats

Om allt detta står dock inget i rapporten, eller rapporterna. Hittills har fyra rapporter presenterats på olika områden. De ska under våren resultera i en rad sakpolitiska förslag.

Under tiden jobbar kyrkorna vidare.

– Vårt uppdrag är att finnas för de svagaste, att gå med och dela livet, säger Inga Johansson.

– Vi finns alltid kvar.