Bör Svenska kyrkan, ­frikyrkorna eller andra kyrkliga huvudmän driva fler konfessionella fri­skolor?

– Vi börjar inte i den utgångspunkten, utan vi har eleven som utgångspunkt, att eleven ska kunna välja mellan olika inriktningar och att det finns likvärdiga skolor och förskolor i hela ­landet.

– Jag har själv växt upp med kyrkans barntimmar och vet att det fyller ett viktigt syfte. Men med det sagt så är det viktigt att alla skolor har fokus på kunskap, hög kvalité och demokrati. Lever man upp till det ska man få bedriva verksamhet.

– Det vi vill göra är att skärpa ägar- och ledningsprövningen för alla aktörer och titta på syftet med verksamheten. För alla barn ska ha möjlighet att växa upp med kunskapsfokus.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till andlig utveckling. Tycker du att den rätten tillgodoses i Sverige i dag?

– Ja, det tycker jag. Sedan är inget så bra att det inte kan bli bättre. Men grundläggande för den andliga utvecklingen är att man mår bra. Tyvärr kan vi se att den psykiska hälsan blivit sämre. Det är viktigt att socialtjänst och elevhälsan fångar upp det. Den andra viktiga delen handlar om skolan som en viktig plats för existentiella frågor, att där kunna prata om livskunskap, hur man är en snäll kompis och en medmänniska. Jag vet att många skolor ­arbetar med det, men man kan absolut göra mer.

Ska det vara förbjudet att ­offentligt agera på ett sätt som religiösa grupper upplever som djupt kränkande, som att bränna eller förstöra religiösa skrifter?

– Nej, jag tycker inte att man ska förbjuda det. Däremot förstår jag att det väcker förargelse, irritation och frustration, men det är en del av den svenska yttrandefriheten. I Sverige får man göra saker som kan upplevas fel och kränkande, det är en del av vårt öppna demokratiska samhälle. Jag som politiker är satt att försvara yttrandefrihet, religionsfrihet och demonstrationsfrihet. Men man måste också kunna följa upp den oro som kan uppstå om någon bränner biblar, eller den oro som uppstår bland muslimer om någon bränner Koranen. Vi borde kunna förklara varför vi tillåter detta.

Har samhället brustit i att ­förklara det?

– Det vi såg under påsken är att kriminella element piskar upp en stämning, som inte går att försvara på något sätt. På andra håll så fångade civilsamhället, med bland annat idrottsföreningar och kyrkor, upp människor och kunde föra samtal. I Råslätt blev det aldrig upplopp, för kyrkan var engagerad. Det är viktigt för oss att arbeta förebyggande och erbjuda samtal, men samtidigt inte vika en tum från tryck- och yttrandefriheten som vi har i detta land.

Ska trossamfund, religiösa föreningar och ungdomsorganisationer få stöd av skattemedel?

– Ja, det tycker vi. Kyrkorna och ungdomsorganisationerna är omistliga delar av civilsamhället. Ska vi bygga inkludering och skapa en bra integration så behöver vi erbjuda fler platser än de strikt offentliga, och då är kyrkor och ungdomsorganisationer väldigt viktiga. Däremot ska inte en krona gå till icke-demokratiska organisationer, och där behöver tillsynen skärpas. Pengar ska gå till föreningar som har som syfte att stärka vårt samhälle, det ska inte gå till separatister som aktivt motverkar jämställdhet.

Ska skatterna på fossila driv­medel sänkas trots att det ­påverkar klimatet?

– Det är inte bara en valfråga utan en ödesfråga. Vi måste se till att minska utsläppen, det är en kris som är här och nu. Vi vill ta bort skatt på förnybara bränslen, och samtidigt ha en hög skatt på det som smutsar ner. Men vi har sett en kostnadskris det senaste halvåret, och då har vi varit beredda att temporärt sänka skatten. Vi behöver vi också få fart på den svenska biodrivmedelsproduktionen och se till att rese­avdraget fungerar för människor på landsbygden.

Ska framtidens energibehov ­mötas med hjälp av kärnkraft?

– Det bestämmer de företag som investerar. Sedan 2009 har vi en lagstiftning som möjliggör för kärnkraften att byggas ut. Det är investerare som bestämmer vad som ska satsas på och inte. Nu satsar man inte för kärnkraft är betydligt dyrare. Det är förnybar energi som kan byggas ut snabbt och kraftfullt, bland annat land- och havsbaserad vindkraft.

– Jag bjöd för några veckor sedan in till akuta energisamtal. Vi vill fördubbla energiproduktionen till år 2030. Då måste vi säga ja till den vindkraft som ligger på regeringens bord, men också skruva upp den vattenkraft och kärnkraft som redan finns, så att den används effektivare. Men jag kommer att lyssna på dem som vill ha ny kärnkraft, jag kommer lyssna med öppet sinne.

Är det kyrkors uppgift att ta ställning i frågor som till exempelvis klimatfrågan, staten ­Israels politik eller gruvbrytning i Sverige?

– Vi har yttrandefrihet i Sverige och det är ett samhällsengagemang som bär upp det civila samhället. I det civilsamhället ingår våra kyrkor. Det är helt upp till Svenska kyrkan vilka frågor man vill engagera sig i, det har jag inte synpunkter på.

Känner du stöd om ­ärkebiskopen säger något i linje med vad du tycker?

– Man måste skilja på rollerna. Som partiledare är min plikt att föra fram vår politik, och det handlar om svåra avvägningar men också om att stå upp för värderingar. Sedan har jag verkligen uppskattat kyrkans stora engagemang kring klimat, männi­skor på flykt och medmänsklighet. Det är självklart viktigt. Som medlem i Svenska kyrkan förväntar jag mig att kyrkan aktiv i samhällsdebatten kring de frågor som medlemmar och kyrkomötet tycker är centrala.

Ska vigselförrättare ha rätt att säga nej till att viga par, av skälet att paret är samkönat?

– Nej, vi tycker inte det. Center­partiet har ju lagt förslag i kyrko­mötet om att de som prästvigs framåt måste kunna viga alla par, även samkönade.

Är det rätt att ta pengar till flyktingmottagandet ur biståndsbudgeten?

– Vi slår vakt om ett stort och starkt bistånd. Enligt OECD får man ju göra vissa avräkningar på biståndsbudgeten, men vi tycker att regeringen gjort för stora avräkningar, man måste göra dem med stor restriktivitet. Nu drabbas människor som lever med vattenbrist och hungersnöd.

Ska Rysslands agerande mötas med ökade satsningar på icke­våld?

– Rysslands blodiga invasion är avskyvärd. Ukraina har folkrätten på sin sida för att försvara sig militärt. Nu behöver vi stödja dem med ännu fler defensiva vapen för att de ska kunna stå emot Putins regim. I övrigt så behöver de ekonomiska sanktionerna skruvas upp, men de behöver också isoleras diplomatiskt. Vi måste också sluta använda rysk kol, olja och gas. Så det finns ­absolut saker man kan göra vid sidan av de rent militära.