Juridiskt kön splittrar partierna

Just nu arbetar riksdagens socialutskott med ett förslag om ny lagstiftning vid byte av juridiskt kön, ett förslag som ska vara klart i slutet av veckan. Frågan har stötts och blötts under många år, även av socialdemokratiska regeringar, men en ny lagstiftning har aldrig varit så nära som nu.

Idag är det en komplicerad och en långsam process att byta juridiskt kön, särskilt om man inte vill förändra sitt biologiska kön genom medicinska och kirurgiska åtgärder. Om förslaget blir lag innebär det att personer över 16 år, som upplever att det juridiska könet inte överensstämmer med den egna identiteten, efter en kort utredning får byta juridiskt kön.

Tidöpartierna har inte kunnat enas

Det är dock en lagförändring som väcker starkt motstånd. Därför är det inte den borgerliga regeringen som står bakom förslaget, utan det görs som ett utskottsinitiativ på Moderaternas och Liberalernas begäran. De två Tidöpartierna Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att rösta mot. Men det finns tveksamma i flera partier. Annika Strandhäll, tidigare socialdemokratisk minister, är en av dem som oroar sig för vad en ändring skulle innebära.

En rad kvinnoorganisationer, och även specialistläkare, vänder sig också mot att biologiska män enkelt ska kunna bli juridiska kvinnor. Somliga kritiker pekar på att det skett en dramatisk ökning av antalet personer som identifierar sig som trans. Enligt en sammanställning som Socialstyrelsen gjorde 2020 ökade diagnosen könsdysfori bland flickor i gruppen 13-17 år med närmare 1 500 procent under en tioårsperiod. Rapporten visade också att år 2018 var det totalt knappt 6 000 personer, 0,6 promille av befolkningen, som hade någon könsdysforidiagnos. Kritikerna menar att bakgrunden till denna utveckling måste förstås, innan man gör en sådan lagändring som de menar kan uppmuntra flera att byta kön. Kvinnoorganisationerna oroar sig också för att statistik ska bli otillförlitlig om biologiska män räknas in som kvinnor i den.

Kristdemokraterna säger nej

Christian Carlsson, kristdemokrat och ordförande i socialutskottet, pekar på ökningen som en anledning att säga nej till lagändringen.

- Det är en kraftig ökning av personer som söker sig till vården, en ökning som vi inte vet vad den beror på. Professorer och medicinskt sakkunniga varnar för att om det blir enklare att byta juridiskt kön så kan det förstärka könsdysforin hos personer, säger han.

Kristdemokraterna vill förstärka transvården, så att de med könsdysfori får adekvat hjälp. Men partiet vänder sig mot att vem som helst över 16 år ska kunna byta juridiskt kön utan att ha diagnosen könsdysfori.

- Vi anser att det juridiska könet ska stämma överens med det biologiska könet. Man ska kunna byta kön om man har en diagnos, men det ska inte vara fritt fram att bestämma själv, säger han.

Ses som en mänsklig rättighet

Men det finns också många som stöttar en lagändring. RFSL menar att det är en mänsklig rättighet att varje människa får avgöra sin egen könstillhörighet. Man pekar på att många som är trans mår mycket dåligt, och att det skulle innebära en lättnad för dem om de snabbare kunde byta juridiskt kön.

Vänsterpartiets talesperson Karin Rågsjö, som står bakom förändringen, skriver till Sändaren:

- Att kunna få uttrycka sin könsidentitet på sina egna villkor är att betrakta som en grundläggande mänsklig rättighet. Vänsterpartiet har länge kämpat för och välkomnar därför att könstillhörighetslagen ska ersättas och delas upp i två nya lagar som reglerar frågor som rör juridiskt kön respektive medicinsk könskorrigering. Respekten för den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet innebär att det ska stå individen fritt att ändra det kön som har registrerats i folkbokföringen.

Sändaren har sökt Christian Carlsson, kristdemokrat och ordförande i socialutskottet, för en kommentar.