Karin Wiborn: Sändaren läggs inte ner utan förändras

Hur ser du på att Sändaren försvinner?

- För det första är det jättetråkigt, men jag vänder mig mot att det beskrivs som att Sändaren försvinner. Vi kommer att ta emot utgivningsbeviset för Sändaren. Det betyder inte att Sändaren kommer vara som den varit. Vi inser skillnaden i att driva en tidning själva och en fri och oberoende press. Vi har trivts med att Sändaren varit en Verbumprodukt, säger Karin Wiborn, kyrkoledare i Equmeniakyrkan.

Vad tänker du blir fortsättningen?

- Att Sändaren inte läggs ner utan att den förändras. Det finns inga konkreta framtidsplaner, vi sörjer fortfarande, och jag hör och förstår att det är många av samfundets medlemmar som vill vara med i ett samtal om vad som händer efter Sändaren. Många av våra pastorer, diakoner, medarbetare och medlemmar har kunnat göra sina röster hörda i Sändaren. Kan vi skapa en plattform där debatt och längre resonemang kan få finnas?

Budbäraren har gjort en liknande resa

Det finns paralleller till denna omställning i andra delar av svensk kristenhet. 2008 blev EFS anrika magasin Budbärare en medlemstidning efter att tidigare varit fristående.

- Det är för mycket att säga att vi fått inspiration av EFS, men jag pratade med Kerstin Oderhem (EFS missionsföreståndare) i veckan och det är intressant att titta på Budbäraren. Sedan är vi också en liten delägare i Dagen, som granskar oss ganska frejdigt. Så vi är inte helt tidningslösa, säger hon.

Hon har fått reaktioner på beslutet av Sändarenläsare, som oroar sig över framtiden.

- De längre artiklarna av Robert och redaktionen är väldigt uppskattade, men också att få läsa om medarbetare, kyrkoledare och pastorer, och så familjesidorna och debatten. Det är sådant jag tror är identitetsskapande och stärker gemenskapen i kyrkan. Det är det jag menar vi behöver identifiera.

När samfundet gör en egen informationssatsning så kommer det ju att kosta pengar. Varför lägger man inte de pengarna på den nuvarande Sändaren istället?

- Det är för stora pengar för att kunna fortsätta i den form som Sändaren har nu. Verbum har gjort gedigna utredningar om olika alternativ, som att gå över till digital utgivning eller en glesare utgivning. Vi har sonderat möjligheten att skjuta till pengar från kyrkan, men det blir inte hållbart. Det gjordes också ett försök med att skicka ett erbjudande om prenumeration till 10 000 personer, men det gav ett alltför lågt resultat. Då kände jag att vi springer för mycket i uppförsbacke för att det ska funka.

En del tycker att beskedet kom väldigt plötsligt?

- Jag kan förstå det. För den som lever med en fråga under lång tid, som jag gjort, så känns det inte så. Det har kommunicerats i tidningen, och av chefredaktören, att det är allvar nu i samband med att presstödet förändrades, och det är inte heller första gången det är så i Sändarens historia. Jag förstår nu att man behöver vara väldigt tydlig, jag har lärt mig en läxa vad gäller kommunikation.

Har ni haft samtal med Dagen om ett övertagande av Sändaren?

- Inte egentligen. Jag ringde upp Felicia Ferreira (chefredaktör på Dagen) i samband med att beskedet kom. Vi sitter med i representantskapet för Dagen, och följer Dagen på det sättet. Det är möjligt att vår relation med Dagen intensifieras, det är många som läser både Sändaren och Dagen.

Men lämnar inte Sändaren ett tomrum, då tidningen haft en lite annan profil?

- Så är det ju. Det är sorgligt att den rösten försvinner. Det tycker inte bara Equmeniakyrkan utan även Berling medias styrelse. Jag vill betona att detta verkligen inte var något lättvindigt beslut, som några antytt. Det har varit en kamp i flera år för att få Sändaren bärkraftig.