Kärva tider väntar landets folkhögskolor

I den nya regeringens budget minskar stödet till folkbildningen från 4,8 miljarder kronor till 4,3 miljarder. I denna budgetpost ryms både folkhögskolor och studieförbund, och det har inte meddelats var de 500 miljonerna dras in, men enligt uppgifter till Altinget rör det sig om extrasatsningar som inte förlängs. Folkhögskolorna har under pandemin haft extra anslag för att bland annat bedriva yrkesutbildningar.

Kan förlora 3,6 miljoner kronor

Thomas Wahlbom, som är tillförordnad rektor för Härnösands folkhögskola, befarar att folkhögskolan kan förlora 3,6 miljoner kronor i statliga bidrag.

– Det är väldigt mycket pengar för oss, och det kommer innebära att vi måste lägga ner flera utbildningar, säger han.

Det är bland annat satsningen på att utbilda undersköterskor som måste avslutas.

– Det är en väldig brist på undersköterskor, så det är en sorg, säger han.

Men regeringen menar ju att det varit tydligt att vissa satsningar varit tidsbegränsade?

– Jag kan förstå det argumentet, men vi vet att folkhögskolorna i Sverige årligen går med betydande underskott. Pengarna har behövts för att kunna driva verksamheten vidare, säger han.

Lägre anslag per elev

Även om folkhögskolan får medel för att driva till exempel den allmänna linjen så pekar Thomas Wahlbom på att folkhögskolorna får ett betydligt lägre anslag per elev än gymnasieskolorna. Och det är ett anslag som inte räknats upp på flera år.

– Många av dem som kommer till oss har misslyckats i skolan och vill få en andra chans på den allmänna kursen. Det är elever som kan behöva mer resurser, men vi förväntas klara det till lägre kostnad än gymnasiet, säger han.

Snabbt ökande kostnader

Anders Georgsson, som är rektor på Södra Vätterbygdens folkhögskola, är också bekymrad över framtiden. Han berättar att folkhögskolan har snabbt ökande kostnader på flera områden. Det gäller bland annat uppvärmningen, där priserna på pellets höjts med 50 procent. Folkhögskolan driver också ett internat, och där ökar kostnaderna för bland annat mat.

– Vi har drastiska kostnadsökningar. Samtidigt arbetar vi med kursdeltagare, de flesta i åldern 19 till 25 år, och vi vill erbjuda samma upplevelse och kvalité som tidigare. Det gör att vi har stora utmaningar framför oss, säger han.

Han är kritisk till att regeringen i ett läge med skenande inflation inte räknar upp anslaget till folkhögskolorna.

– Vi ger inte upp, men det är klart att vi är besvikna på den politiska majoriteten, säger han.

När Sverige är på väg in i en lågkonjunktur så tycker han att regeringen istället borde se folkhögskolorna som en resurs i kristider.

– Vi vill vara med i en lågkonjunktur och erbjuda människor möjlighet att gå vidare, men med den här budgeten blir det betydligt svårare, säger han.

Folkhögskolan har ännu inte fattat några beslut kring nerskärningar av verksamheten, men Anders Georgsson ser ingen möjlighet att ligga kvar på samma nivå som idag.

– Vi måste göra omställningsarbetet så klokt som möjligt.

Kan se någon ljuspunkt

Jenny Kimming, som är rektor för Bromma folkhögskola, kan trots allt se någon ljuspunkt i regeringens budget. Hon trodde att även stödet till utbildningsinsatsen ”Svenska från dag ett” skulle försvinna, men den satsningen på nyanlända finns kvar i budgeten.

– Det var något positivt, även om det förstås är hemskt att det dras ner på folkbildningen.

Snävare ekonomiska ramar

Hon förväntar sig dock att de ekonomiska ramarna på det stora hela blir snävare. Bromma folkhögskola har expanderat sin verksamhet under pandemin.

– Först går det upp väldigt mycket, och sedan går det ner. Att hantera dessa svängningar är stressande för både rektor och personal, säger hon.

Jenny Kimming hoppas dock att skolan kan genomföra en mjuklandning. Bromma folkhögskola har inte ett så stort internat och påverkas därför inte lika drastiskt av de allmänna kostnadsökningarna som många andra folkhögskolor.