Katoliker och muslimer vädjar om dialog

Den 26 juli avsattes Nigers demokratiskt folkvalde president Mohamed Bazoum och en militärjunta tog makten. Politiska institutioner har upplösts, författningen har avskaffas och en ny regering bestående av tjugoen ministrar har utsetts.

Risk för storkrig

Vid flera tillfällen har flera västafrikanska ledare i Ecowas (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap) hotat att agera med alla nödvändiga medel, inklusive våld, trots risker för ett afrikanskt storkrig.

– I detta läget behövs diplomatiska lösningar. Ett krig vore förödande då ingen vet när det tar slut, säger biskop Lucius Iwejuru Ugorji och vars budskap har skickats till ledarna i Ecowas.

Som ledare för den nigerianska biskopkonferensen har Lucius Iwejuru Ugorji stort inflytande i västra Afrika inklusive Niger, trots att där bara beräknas finnas högst 1 procent katoliker och 0,1 procent protestanter. Landet har omkring 25 miljoner invånare.

Uppmanat till tre dagars bön

För biskoparna i Niger är läget kritiskt. De har uppmanat landets katoliker till tre dagars bön och en dags fasta.

– Vi hoppas detta kan hjälpa vårt älskade hemland att undvika krig. Därför uppmanar vi landets kristna att bege sig till kyrkolokaler i hela landet och be, säger en representant från kyrka till kristna tidningen La Croix.

Samtidigt försöker muslimska ledare i Nigeria ett medlingsuppdrag. I helgen reste de till Nigers huvudstad Niamey för att möta kuppmakarna och intyga om att Nigeria inte ska ta till vapen.

Juntan har öppnat för samtal, utan att nå en lösning ännu.

– Vi är väldigt oroliga för läget. Vi säger bestämt nej till krig som tvunget leder till massaker, varnar biskop Lucius Iwejuru Ugorji och tänker på att en konflikt kan spridas till närliggande länder.

Afrikas mest tättbefolkade land

I blickpunkten ligger främst Nigeria som är Afrikas mest tätbefolkade land. Av landets befolkning på cirka 225 mijoner människor, finns över 100 miljoner katoliker och protestanter. Omkring 117 miljoner är muslimer.

Överste Amadou Abdrame, en av militärerna bakom kuppen, hävdar att landets före detta utrikesminister har gett den gamla kolonialmakten Frankrike tillåtelse att gå in och befria den förre presidenten. Det finns omkring 1 500 franska soldater i Niger.

– Det finns dock inga planer på ett militärt ingripande. Fast samtidigt finns möjligheten att återinsätta Mohamed Bazoum, säger Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna tvetydigt till franska tv-kanalen BFM.

Cirka 30 000 anhängare till kuppmakarna fördömde på ett möte i Niamey den gamla kolonialmakten. Kritik riktas även mot USA. Många av kritikerna stödjer i stället Ryssland som enligt uppgifter i internationella medier ska ha skickat trupper till grannlandet Mali.

– Men inget visar att Ryssland varit inblandad i kuppen. Utan det tycks röra sig om oppositionspolitiker som agerat med stöd av militären, säger Jeanne Le Bihan specialist på Niger vid tidningen Jeune Afrique i Paris.

Juntan har varnat för att inblandning från utlandet kommer att leda till blodspillan och kaos, rapporterar Reuters.

– Givetvis tar vi katoliker inte ställning för militären i Niger, säger biskop Lucius Iwejuru Ugorji.

Ett av jordens varmaste länder

Niger blev självständigt 1960 men har ofta styrts av militära kuppregimer. Då 80 procent av landets yta består av öken är det ett av jordens varmaste länder samt ett av de fattigaste. Under 1960-talet upptäcktes uran, vilket tände hoppet om en stark ekonomisk framtid.

– Landet exporterar mellan 10 till 15 procent uran till Frankrike, vilket gör att oron är extra stor för väst, säger Jeanne Le Bihan.

Usa har stoppat bistånd

USA har drygt 1 000 soldater i Niger. Nu har man stoppat sitt bistånd till landet. Också EU, Världsbanken och flera länder har upphört med utbetalningar.

– Befolkningen i Niger är väldigt rädda och de flesta lever redan i misär, säger biskop Lompo till Vatican News.

Tidigare har kupper skett i granländerna Burkina Fasso och Mali. Trots hot om ingrepp har medlemmarna i Ecowas inte verkställt det tidigare.

– Nu känns läget farligare, så man kan befara en militär konflikt. I samarbetsorganisationen har man tagit beslutet att beväpnade styrkor kan gå in i landet när som helst, säger Jeanne Le Bihan.

– Om man kommer att förverkliga hotet beror dock på om man får grönt ljus av FN först.