Foto: Thanassi Stavrakis/TT
Det är jämnt bland Equmeniakyrkans pastorer och diakoner när det gäller uppfattningen om ett svenskt Nato-medlemskap. 43 procent säger ”Nej”, 41 procent säger ”Ja”.
I förra veckan genomförde Sändaren en enkätundersökning bland Equmeniakyrkans ämbetsbärare. Huvudfrågan gällde vad man anser om ett svenskt Nato-medlemskap.
43 procent anser att Sverige inte ska gå med Nato medan 41 procent anser att det bör bli ett ”Ja” från svensk sidan.
Reservation för Finlands medlemskap
Dock hade 17 procent av ”Ja”-sägarna reservationen att ett svenskt Nato-medlemskap förutsätter att också Finland går med, och 7 procent att ett medlemskap ska föregås av en folkomröstning med ett tydligt ”Ja” för medlemskap. 16 procent var osäkra.
Vi ställde också frågan vad man anser om de svenska försvarskostnaderna. Här ansåg 33 procent att de bör öka, medan nästan lika många ansåg att nuvarande nivå är rimlig. Var femte svarande ansåg att de bör sänkas medan ungefär lika många inte hade någon bestämd åsikt i frågan.
Fakta: Så gjorde vi undersökningen
Den 3 maj sändes drygt 300 SMS ut till pastorer och diakoner i Equmeniakyrkan via undersökningsföretaget Netigates webb och mobilbaserade enkätverktyg. Underlaget till utskicket utgjordes av Equmeniakyrkans tryckta Matrikel från 2020. Svarsfrekvensen blev 46 procent.
Sista frågan gällde oro för att Sverige i närtid ska dras in en militär konflikt. Här kände var tredje ”Mycket” eller ”Lite grann” oro, medan nästan 70 procent svarade att man inte var speciellt orolig eller inte alls orolig för detta.
Kommentera med egna ord
Respondenterna hade också möjlighet att med egna ord kommentera sin inställning till Nato, försvar och pacifism. I fritextsvaren framkommer att flera av de som är emot svenskt Nato-medlemskap anser att ett sådant skulle frånta Sveriges roll som medlare i konflikter.
Ett argument mot Nato-medlemskap som framförs är också att det skulle göra Sverige beroende av kärnvapen. Flera anför pacifistiska argument, som att våld skapar mera våld.
Ambivalent hållning till väpnat våld
Flera av de som förespråkar Nato har visserligen en ambivalent hållning till väpnat våld, men som situationen i världen är i dag ser man ett svenskt Nato-medlemskap som den bästa säkerhetsgarantin för Sverige. Försvarssamarbete mot yttre hot kan inte vara fel, anser ”ja”-svarare.
Fakta: Nato
- För ett medlemskap i Nato ska flera kriterier uppfyllas. Två procent av BNP i försvarsutgifter är inget krav men uppges som riktmärke i anslag till försvaret. Medlemsländer ska ha ett demokratiskt politiskt system som baseras på marknadsekonomi och en vilja att lösa konflikter på ett fredligt sätt. De ska också ha möjlighet och vilja att bidra militärt till Nato-insatser.
- Varje beslut om en utökning av alliansen måste ske i konsensus bland alla medlemsländer, i dagsläget har Nato 30 medlemmar.
- Nato är inte en överstatlig organisation, utan varje land bestämmer självt över sin trupp och sitt territorium. Själva grunden för Nato är dock att medlemmarna förbinder sig att stödja andra medlemsländer om de attackeras militärt, enligt Washingtonföredraget artikel 5. Om länder väljer att inte ställa upp för varandra faller alliansen samman.
- Artikel 5 kan dock inte aktiveras om ett Natoland attackerar ett annat land. Sverige kan alltså inte tvingas bidra till Turkiets intervention i Syrien.
- Nato har inte egna kärnvapen, men det har USA, Storbritannien och Frankrike. Enligt experter krävs det ett avtal med Sverige för att kärnvapen ska kunna placeras på svensk mark. Flera Natoländer har sagt nej till att kärnvapen förvaras hos dem under fredstid, men det är oklart vad som skulle ske i ett skarpt läge.
Källa: TT/Nato
Fakta: Läs mer i tryckta Sändaren nr 19
- Magnus Hagevi - Politik viktigare än religion i Nato-frågan
- Fritextsvar från undersökningen
LÄGG TILL NY KOMMENTAR