– Religionsfriheten inskränks för barn och unga idag, säger Micael Grenholm från SAS.

Sedan Sveriges Kristna Råd släppte en rapport om kristna skolelevers utsatthet tidigt i våras har frågan om troende elevers situation lyfts allt mer.

Ungefär i samma veva som rapporten släpptes, påbörjade Svenska Apologetiska Sällskapet, SAS, arbetet med att initiera Sveriges första konferens i ämnet. En konferens som nu fått namnet ”Får kristna plats i skolan” och kommer äga rum digitalt 19 september.

– Tanken var från början att vi skulle haft en fysisk konferens i Sollentuna Pingst där matematikprofessor Ola Hössjer leder en lokal apologetikgrupp. Nu hoppas vi istället att kunna ta upp tråden med en fysisk sammankost i februari 2021 och börja digitalt, menar Grenholm.

De tilltänkta workshopparna flyttas därför fram till förmån för panelsamtal med bland annat politiker och kristna företrädare, föreläsningar från bland annat Ny generation och presentation av en ny rapport om läget som Claphaminstitutet kommer släppa.

– Den har lite andra infallsvinklar än den som SKR tog fram, konstaterar Grenholm.

På frågan om varför just denna fråga är viktig att samlas kring just nu är han tydlig.

– Vi menar att det här är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Idag får kristna unga utstå oacceptabla påhopp och väljer ofta att vara tysta för att de inte vågar stå för sin tro. Det här är oerhört viktiga frågor att tala om, säger Micael Grenholm från SAS.

Micael upplevde själv både fysiska och verbala attacker baserade på sin kristna tro som ung och skräms av de historier han får höra när han i dag möter unga kristna för att diskutera frågorna.

– När jag varit ute på olika platser brukar jag ställa frågan om hur unga upplever sin situation som troende på skolan, och det är hårresande vad de fått höra i klassrum och korridorer. Det är allt från att de får höra att religion orsakar en massa krig till att lärare säger att ”Förr trodde vi på religion, men nu tror vi på vetenskap”. Det är hårresande att även lärare deltar i förtrycket. Det tystar barnen och gör att de inte vågar uttrycka sig alls i rädsla för konsekvenserna. Då blir det ett religionsfrihetsproblem, menar Grenholm.

Han hoppas att konferensen kan bidra till ett bättre självförtroende hos unga kristna och en större insikt i ämnet både hos äldre kristna men också hos lärare och skolpersonal.

– Vi hoppas få ett brett deltagande på konferensen, och särskilt för den som jobbar inom skolan tror jag det kommer bli väldigt intressant, menar Grenholm.

Är det bara kristna som drabbas?

– Nej, absolut inte. Men en sak som skiljer tror jag är att kristna anses tillhöra en majoritetskultur och därför förväntas ”tåla mer” av oacceptabel retorik eller ogrundade utfall mot religionen än till exempel muslimer och judar som är klara minoritetsgrupper. Men faktum är att vi bara har ungefär två av tio bekännande kristna i skolan och det behöver lyftas fram att det också är en minoritetsgrupp och att det därför blir en maktfråga.

Är det inte bra med religionskritik?

– Jo, men det här handlar inte om att diskutera utan om en situation där unga kristna tystas, trakasseras och kanske till och med utsätts fysiskt, förklarar Grenholm.

Han hoppas att lärarkåren ska kunna lämna inställningen att den som inte är ateist är dum i huvudet och istället inta en mer agnostisk inställning där man från skolväsendets håll inte tar parti för en position som ateism utan istället från en verklig vilja att hitta svar utan att döma ut något eller någon på förhand.