Kongopastorer får traumautbildning

Odemokratiska politiska ledare, stridande gerillagrupper och korruption. Maktstrukturerna i de båda Kongostaterna liknar varandra, även om det på ytan för tillfället är lugnare i Kongo Brazzaville där presidenten Denis Sassou Nguesso förra året försäkrade sig om makten ännu en mandatperiod. I grannlandet Kongo Kinshasa pågår maktstriden och många ifrågasätter om utlovade parlaments- och presidentval 2017 kan genomföras.

Nyligen meddelade också katolska kyrkan i Kongo Kinshasa att man lämnar rollen som medlare mellan regeringen och oppositionen. Sedan årsskiftet har parterna förhandlat om implementeringen av det avtal som undertecknades på nyårsafton.

– Det finns en frustration och misstro mot politiker som kommer till uttryck i de dagliga samtalen. Men i Enhetskyrkan ECC (l´Église du Christ au Congo) blandar man inte in politik. Det har lett till ett minskat förtroende och försvagade kyrkor jämfört med den katolska kyrkan som varit aktiv på oppositionens sida, säger Kimy Konde, Afrikasamordnare i Equmeniakyrkan.

FN:s säkerhetsråd beslutade nyligen att förlänga den fredsfrämjande insatser i Kongo Kinshasa ytterligare ett år, men också att - mot FN-chefen António Guterras vilja - sänka taket för antalet soldater och militärobservatörer.

– FN måste nu spela en viktig roll för att skydda befolkningen och se till att den politiska överenskommelsen efterlevs.  Alla andra vägar är oframkomliga, säger Kimy Konde.

Han kom nyligen hem från ett besök i Kinshasa och rapporterar om den ständigt närvarande oron som påverkar människors liv.

– Kyrkorna fortsätter att hålla gudstjänster, men på kvällarna vill människor inte gå ut. Man ber mycket för sitt land och om en fredlig utveckling. Jag har aldrig tidigare känt mig rädd när jag varit i Kongo, men nu var osäkerheten påtaglig och svenska ambassaden uppmanade till försiktighet och avrådde från att vistas i vissa områden, säger han.

Även Equmeniakyrkans sjukvårds- och hälsogrupp kom nyligen hem efter en tre veckor lång resa i de båda Kongo-staterna där man besökt kyrkans samarbetspartners CEBU (De förenade Baptistkyrkornas Samfund), CEC (Evangeliska samfundet i Kongo Kinshasa) och EEC (Evangeliska kyrkan i Kongo Brazzaville).

– Vi ville på plats möta våra partners och få en tydlig bild av situationen inom hälso- och sjukvården och även se vad vi kan göra tillsammans framöver, säger Christer Daelander, samordnare för projektet Hälsa för alla – i Kongo.

Hälso- och sjukvård har fått stöd från Sverige sedan missionens början på 1800-talet. Men det aktuella projektet Hälsa för alla - i Kongo startades mot bakgrund av den höga mödra- och barnadödligheten i Kongo-staterna. Kyrkornas sjukhus och vårdinrättningar var i stort behov av mer pengar och utrustning för att kunna erbjuda en bra vård. Bland annat har man nu genom projektet kunnat göra en satsning för att utrusta klinikerna med solpaneler.

– Om man stått i en operationssal och försökt att operera eller förlösa i ljuset av fotogenlampor och ficklampor är det lätt att förstå varför vi började med att prioritera energitillförsel. Nu har flera kliniker fått solpaneler som hjälper dem att kunna planera och erbjuda vård på ett tillfredsställande sätt.

I överläggningar med systerkyrkornas organisationer beslutade man nu att mer lägga fokus på att utrusta klinikerna med instrument och redskap för kirurgi samt att höja utbildningsnivån för barnmorskor och annan sjukhuspersonal.

Trots det instabila politiska läget i de båda Kongo-staterna så har projektet Hälsa för alla kunnat genomföras som planerat. Nu vill Equmeniakyrkan tillsammans med utvecklingsorganisationen inom kyrkan i Kongo Brazzaville också satsa på ett förebyggande arbete inom Pool-regionen som präglas av våld från rebeller och armén vilket drabbar civilbefolkningen. Christer Daelander berättar att man är i startgroparna för ett program för fred- och konflikthantering och även en utbildning för kyrkans medarbetare i traumabearbetning.

– Konflikterna är hela tiden närvarande i båda Kongo-staterna. I Kongo Brazzaville inte lika synligt, men det råder exempelvis undantagstillstånd i Pool-regionen vilket förhindrar allt hjälparbete och oss från att göra ett planerat församlingsbesök. Det förebyggande arbetet för att motverka konflikter och att ge verktyg att hantera konfliktsituationer känns angeläget.

Stödet från omvärlden är mycket viktigt för de båda Kongo-staterna. Hälso- och sjukvårdsgruppen rapporterar om att de togs emot med stor värme och glädje.

– Vi tror att det besöket medförde en sorts tröst till folket, de såg att de inte är bortglömda, att vi fortfarande bryr oss om dem och deras vardag, skriver Agneta Lillqvist Bennstam i sin blogg.

I ett större perspektiv kräver utvecklingen, i framför allt Kongo-Kinshasa, att omvärlden sätter press på landets ledning. Cissa Wa Numbe, generalsekreterare för Kongos FN-förbund, har tidigare varnat för att våldet i Kongo-Kinshasa snabbt kan eskalera och sprida sig till de grannländer som befinner sig i inbördeskrig eller på gränsen till ett sådant. Om Kongo dras in i våldet kan hela regionen följa.

– Det är viktigt att komma ihåg att världen är mindre numera och problem i en liten del av den snabbt kan fortplantas, som vi ser med flyktingkrisen. EU har ett ansvar att hjälpa Afrika och Kongo, för om läget inte stabiliseras kommer ännu en flyktingström med alla de problem det innebär, sa Cissa Wa Numbe vid sitt Sverigebesök i höstas.