Koranbränningar ökar terrorhotet mot Sverige

Säkerhetspolisen (Säpo) i Sverige har höjt landets terrorhotnivå från 3 till 4 på den femgradiga skalan. Detta beslut kommer efter en försämrad säkerhetssituation i ljuset av bland annat de internationellt uppmärksammade koranbränningarna under vår/sommar- och kritik mot den svenska socialtjänsten för påstådda övergrepp mot muslimska barn.

Trots höjningen av hotnivån, understryker Säpochefen, Charlotte von Essen, att: "Beslutet att höja terrorhotnivån är inte föranledd av en enskild händelse".

Detta är den andra gången nivån har uppnått 4, den första var efter 2015 års terrordåd i Paris. Då var också organisationer som Islamiska staten, IS, en starkare aktör.

Dålig bild av Sverige

Ahn-Za Hagström, chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), betonar att händelser som koranbränningarna har framställt Sverige som ett mer explicit mål för islamistisk extremism, särskilt eftersom det kan framstå som att Sverige är fientligt mot muslimer. Denna bild av Sverige kan inspirera både enskilda individer och större terrororganisationer att begå våldsdåd.

Även om Säpo och andra svenska myndigheter uppmanar allmänheten att vara uppmärksam på information och desinformation, är det centrala budskapet till svenska medborgare att fortsätta leva som vanligt. Det är också det budskap som statsminister Ulf Kristersson (M) framhåller.

Kyrkor i skottgluggen?

Von Essen menar att den förhöjda hotnivån lär vara gällande i minst i 6 till 12 månader, och betonar vikten av att samhället förblir vaksamt.

I linje med Säpos beslut har också Försvarsmakten höjt sin terrorhotnivå från 3 till 4.

USA har tidigare pekat ut kyrkor och religiösa samlingsplatser som mål i Sverige men det finns inga konkreta mål bekräftade. Däremot framhöll Ulf Kristersson enligt TT att terrordåd redan avstyrts av svensk polis.