Det finns sedan 1980-talet en utbredd praxis i Armenien att göra abort om ultraljudet visar att fostret är en flicka, vilket har lett till en mycket ojämn könsfördelning i landet. Nu går kristna kvinnor i bräschen för folkbildning om riskerna med könsselektiva aborter.
Frågan aktualiseras nu av både ett reportage i Sveriges radio av journalisten Malin Bring, och av teologen Susanne Wigorts Yngvesson som i början av februari skrev ett debattinlägg under rubriken ”När fri abort blir en kvinnofälla”. Enligt henne handlar abortfrågan i delar av världen inte om rätten att göra abort, utan om rätten att slippa.
– Att tillåta abort fram till en viss vecka, kan i praktiken också användas för att beröva kvinnor möjligheten till just fri abort, skriver hon.
Enligt FN:s befolkningsberäkningar tvingas kvinnor till abort i flera delar av världen av sina familjer eller på grund av könsroller. Om ett tidigt ultraljud visar att fostret är en flicka är sannolikheten hög att det aborteras. I Kina, Azerbajdzjan och Armenien är könsselektiva aborter så vanliga att FN varnar för en demografisk kris.
– En kvinna kan ha gjort 15–20 aborter, och därmed riskerat att bli infertil, för att få en son, skriver Wigorts Yngvesson.
2013 beräknade FN att det föddes 114 pojkar per 100 flickor i Armenien. Den naturliga fördelningen är 102-106 pojkar per 100 flickor. FN bedömde då att om inget gjordes skulle Armenien år 2060 sakna 93 000 kvinnor. Landets hälsoministerium slog larm.
– Siffrorna förvånade oss alla, säger Marianna Apresyan över en suddig videolänk från Yerevan.
Hon leder den kristna kvinnoorganisationen Christian Women’s Forum i Armenien, en av många aktörer som de senaste åren försökt åtgärda problemet med bortsorteringen av flickor.
Marianna Apresyan jobbar för att minska könsselektiva aborter.
– De flesta som gjort könsselektiva aborter visste kanske om en eller två andra som hade gjort det, men innan 2013 fanns ingen kunskap om vidden av problemet. Ingen pratade om det. Det var först då vi insåg att aborterna påverkade demografin i Armenien och globalt.
Enligt Marianna Apresyan är tystnaden kring abort ett arv från sovjettiden.
– Aborter normaliserades väldigt tidigt i Sovjet, och det enskilda människolivets värderades lågt.
Armenien, som varit kristet sedan 300-talet, blev ateistiskt 1920 när det blev del av Sovjet-unionen.
– Kyrkans verksamhet begränsades hårt och folkmentaliteten blev ateistisk. De höga abortsiffrorna är en följd av det, men också av sovjettidens bristfälliga sexualundervisning.
Kunskapsnivån om ämnet är fortsatt låg i de breda folklagren. Det vill Apresyans organisation åtgärda.
– Vi åker ut till städer och byar med ett team av gynekolog, läkare, psykolog, socialarbetare och en präst. Målet är att höja kunskapsnivån om vilka skador upprepade aborter kan orsaka, både psykiska och fysiska. Vi ordnar stormöten i stadshus, seminarier på universitet och pratar med makthavare, lokala läkare, familjer.
Kvinnoforumet vill öka kunskapsnivån om aborter också hos män. Därför ordnar de seminarier på till exempel universitet, för både kvinnliga och manliga studenter.
Teamet har riktat in sig på provinserna Tavush och Gegharkunik, där siffrorna kan vara så höga som 124 födda pojkar per 100 flickor. Teamet ger konsultationer åt flera familjemedlemmar, inte enbart kvinnor i fertil ålder.
I Armenien har hela familjen, men speciellt svärmödrarna, mycket att säga till om när det kommer till reproduktion. En svärmor kan boka tid för abort om svärdotterns ultraljud antyder att fostret är en flicka, säger Marianna Apresyan.
För att aborten ska vara laglig bör den ske senast i vecka tolv, men ett ultraljud som görs innan detta kan inte med säkerhet bestämma barnets kön.
– Då kan läkare mot extra betalning datera graviditeten så att aborten registreras i vecka 12 fastän den görs i vecka 14 eller senare, säger Apresyan.
På många håll i Armenien saknas grundläggande sexualundervisning.
Teamet har även dokumenterat skadorna av upprepade aborter. Inflammationer, rubbad hormonbalans, depression, trauma. Även risken för bröstcancer verkar öka med ett stort antal aborter.
– Många har mardrömmar och kan vakna mitt i natten till gråten av det barn som inte fick födas. Vi har hört tunga berättelser om sena aborter, som till och med kan ha gjorts i den sjätte månaden. Det är vanligt att kvinnan börjar hata sin man eller svärmor.
Teamet erbjuder konsultationer med psykolog, eftersom kvinnor som gått igenom upprepade aborter ofta även får psykiska symptom.
Vad kan kyrkan bidra med i det här arbetet?
– Prästen i vårt team brukar säga att abort aldrig är bra. Barnet är en ikon av Gud, och att avbryta en graviditet är att skada Guds skapelse. Han säger också att Gud skapade man och kvinna till jämlikar och att det därför är fel att värdera pojkar högre.
Också lokala församlingar är engagerade i frågan.
– I en församling väntade en kvinna sitt tredje barn. Hon hade redan två flickor, och då är trycket högt på att göra abort om inte ultraljudet visar att det tredje barnet är en pojke. Det var en svår situation för kvinnan som var fattig. Hon valde ändå att behålla barnet trots att det var en flicka, och då hjälpte församlingen henne ekonomiskt det första halvåret efter födseln.
Trots att 95 procent av Armeniens befolkning räknas som kristen, är aborter mycket vanliga. Den armeniska kyrkan är idag aktivt med i arbetet mot könsselektiva aborter.
Civilsamhällets arbete sedan 2013 har redan burit en del frukt. 2016 blev selektiva aborter olagliga, och statistik från samma år visar att de selektiva aborterna minskat. Nu föds 112 pojkar per 100 flickor.
– Men problemet är inte löst. Vår organisation skulle gärna åka ut till flera regioner med vårt upplysningsprojekt, men saknar pengar för det, säger Apresyan.
Alla bilder i artikeln är tagna av volontärer i Christian Women's Forum i Armenien.
Fakta: Könsselektiv abort i Armenien
- Abort blev lagligt i Armenien redan 1920, när landet var en del av Sovjetunionen. Då användes abort som ett preventivmedel, en praktik som levde kvar när ultraljudstekniken kom på 1980-talet och det blev möjligt att utreda barnets kön innan födseln.
- Efter självständigheten 1990 väcktes en motreaktion mot Sovjets jämlikhetsideal. Många sökte sig till landets kristna rötter, vilket kan ha lett till att könsrollerna blev mera traditionella. I dag är 95 procent kristna.
- Samtidigt drabbades landet av ekonomisk recession och familjer hade inte längre råd med stora barnkullar. Flickor valdes bort, på grund av att det i armenisk kultur är söner som står för släktens kontinuitet och ekonomiska trygghet.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR