Bibelns skapelseberättelse var temat på bibelkunskapslektionen när utbildningsminister Anna Ekström besökte L M Engströms gymnasium i Göteborg. Hon var inbjuden av Sveriges kristna råd för att på plats kunna göra sig en bild av miljön i en kristen friskola.

Just nu arbetar en statlig utredning med att se över reglerna för konfessionella friskolor. Partierna bakom Januariöverenskommelsen har kommit överens om att försöka stoppa nyetablering av dessa skolor, även om Socialdemokraterna egentligen vill gå ännu längre och förbjuda konfessionella inslag även i etablerade skolor.

— Det här besöket gav en hel del kött och blod åt de frågorna, sa Anna Ekström efteråt till Sändaren.

Hon menade att en skola som L M Engström, som tillhör de populäraste i Göteborg, inte skulle behöva stänga.

— För en sån här skola skulle det innebära att de fick fortsätta, utan de konfessionella inslagen. Jag ser inte det som en så dramatisk fråga. Vi ändrar ju ofta på läroplaner och regler och då anpassar sig ju skolorna efter det.

Men finns det några belägg för att elever på religiösa friskolor mår sämre eller presterar sämre än andra elever?

— Nej, någon sådan statistik har vi inte. Däremot är det en viktig princip att undervisning i svenska skola ska vara fri från konfessionella inslag, sa Anna Ekström.

Liberalernas förre partiledare Jan Björklund pekade ut de muslimska friskolorna som det stora problemet. Anna Ekström gör dock ingen åtskillnad mellan religionerna.

— Min inställning och Socialdemokraternas inställning är att vi inte vill se konfessionella inslag inom skolans ram.

Idag behöver inte en religiös friskola öppet beteckna sig som konfessionell. En av de skolor som fått hårdast kritik, Vetenskapsskolan i Göteborg, är till exempel inte officiellt en muslimsk friskola.

Gör inte detta ett förbud till ett slag i luften?

—Utredningen ska också se över hur man definierar en religiös friskola. Utredaren har också varit öppen med att han ser över om det finns behov av register över konfessionella friskolor.

Men så länge vi har ett friskolesystem måste det ju vara väldigt svårt att komma tillrätta med detta?

— Både ja och nej. Per definition är det svårt för staten att ha inspektionssystem som ser vad som sker i alla skolor, men att lagstiftningsvägen markera vad skolan får göra och inte göra är inte svårt, sa Anna Ektström.

Fredrik Sidenvall, som är rektor på gymnasiet och präst i Svenska kyrkan, menar att den kristna profilen inte är något som skolan enkelt kan välja bort.

— Vi har en stiftelse som är vår huvudman, som ställer krav på oss. Skolan är ju egentligen grundad för att främja en väg in till tjänst i kyrkan, och vi måste respektera stiftelsens ord, sa han.

Sveriges kristna råd försöker nu påverka regeringen att inte gå vidare med förslag om ett förbud. Enligt generalsekretare Karin Wiborn handlar det om religionens plats i samhället.

— Om religiösa friskolor förbjuds så puttar man ut religionen till någon sorts kanttillvaro. Det är mycket bättre att religionen får finnas i ljuset, sa hon.

Men kan kyrkorna kräva att kristna skolor finansieras av det offentliga?

— Ja, om det ges skolpeng för att bedriva skolverksamhet enligt skollagen så är det rimligt. Jag kan inte se något som helst skäl för att just konfessionella skolor inte skulle få finnas, när det finns friskolor som drivs på annan ideologisk grund.

Även Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift, hade svårt att se varför de konfessionella friskolorna skulle skiljas ut från övriga skolor.

— Religionen är en stor del av vårt samhälle, och det behövs platser där man är trygg att utöva sin religion.