Kursen hjälper ­kyrkans folk ­­ att bli sociala ­entreprenörer

– Matkassar med matsvinn har gjorts i flera varianter, som hjälpinsats och stöd för människor i utsatthet, bland annat Mathjälpen i Pingstkyrkan Lund, som växt till ett viktigt arbete och en stomme i kyrkans sociala arbete, säger Edvard Wiberg, kursansvarig för ”Socialt entreprenörskap i kyrka och samhälle”.

Uppmuntrar och utmanar

Andra exempel som dragits i gång i samband med kursen är förnyelsen av UMU Reste­näs till att bli en Sparkbox, en ”playground for entrepreneurship”, där man uppmuntrar och utmanar unga människor från hela världen att tänka entreprenöriellt. Lägg därtill socialt företagande som vägar att nå ut i internationell mission – kvinnor i Aten hjälps ut ur trafficking genom att få jobb inom sömnad, en romsk community startar växthus och wood workshop och spännande odlingsprojekt kommer utvecklingsländer till godo.

– Kursen är unik i sitt slag med kombinationen av sociala frågor, diakoni, entreprenörskap, kyrkan och samhälle – och med ett tydligt signum av att drivas på kristen grund, säger Edvard Wiberg.

Socialt arbete och diakonala ­insatser har alltid hållits högt i kyrkan – att mätta den hungrige, ge till den fattige, att ta hand om änkan, den föräldralöse och flyktingen.

– I alla tider har arbete för de marginaliserade och för män­niskor i olika former av utanförskap varit ett av våra tydligaste uttryck för att älska vår ­medmänniska, så som vi är älskade.

Ett tydligt tecken på att det behövs

Och det, tillsammans med det faktum att allt fler sociala utmaningar växer både i Sverige och världen, är ett tydligt tecken på att den här typen av utbildningsinsatser behövs, menar Edvard Wiberg. En utbildning som fungerar som drivhus för idéer inom socialt entreprenörskap med kyrka, samfund eller idéburen organisation som huvudman.

– Kyrkan blir i dag omsprungen av så många fantastiska initiativ av människor utanför kyrkan som insett att världen är på väg åt fel håll. Initiativ där man använder alla medel som finns för att skapa sysselsättning, hållbarhet och bemöta sociala utmaningar i samhället på mängder av kreativa sätt. Varför skulle inte kyrkan stå i spetsen för sådant arbete?, säger Edvard Wiberg.

Han menar att det ligger i kyrkans dna att arbeta socialt – men att det också finns mycket rädsla som hindrar oss att pröva nya vägar.

– I vårt sekulariserade Sverige är det inte heller alltid självklart att kyrkan kan ta sig en sådan plats, men jag tror att fler och fler får upp ögonen för att vi i våra församlingar måste hitta nya ­vägar framåt för att berätta de goda nyheterna, säger Edvard Wiberg.

För entreprenörskapet, menar han, hjälper oss att se möjligheter och använda dem genom att bygga starka nätverk av olika kompetenser som i sin tur gör det möjligt att bryta ny mark.

– Ibland tänker jag att entreprenörskapet är ett av verktygen för kyrkans överlevnad i Sverige i dag.

Katherine Nordenflycht har länge drömt om att bryta ny mark.

– Jag har alltid varit väldigt kreativ i mitt huvud, men ofta känt – vågar jag säga det här? Får man tänka så här vilt och galet? Kan man rädda världen?

På samma sätt drömde Ulrica Stenman om något större. Hon är sjuksköterska i botten men har de senaste åren drivit ett privat ­familjedaghem i Landsbro.

– Jag är också en sån som vill mycket, som har idéer och brinner. När jag ser något som saknas vill jag göra något åt det. Och jag har funderat mycket på hur vi som församling, Pingstkyrkan i Landsbro, kan möta de sociala utmaningar vi har i vårt samhälle. Inte bara när det gäller tron, utan hur vi kan möta människor med alla slags behov, säger Ulrica Stenman.

Socialt entreprenörsskap

Distanskursen i socialt entreprenörskap blev en katalysator för Katherine Nordenflycht och Ulrica Stenman. Kursstarten på Öckerö för drygt ett år sedan beskriver de som ren eufori.

– Plötsligt kände jag; jag är inte ensam, det är okej att tänka stort och att drömma stort. Det är inte omöjligt. Jag hade inte verktygen tidigare, men kursen gav mig verktyg. Dessutom peppar man varandra som deltagare och hjälper varandra vidare i processen. Vi hade aldrig startat Brobyhjälpen om det inte vore för den här kursen, säger Katherine Nordenflycht.

När Sändaren kommer på besök har Brobyhjälpen börjat ta rejäl fart. Två gånger i veckan hämtas svinnvaror från fyra livs­medelsbutiker, mat som är fullt ätbar men som inte går att sälja på grund av en trasig förpackning, kort hållbarhet eller helt enkelt för att bananerna blivit för bruna. Maten transporteras till Brobykyrkan där den packas om i matkassar som hämtas av behövande.

– I dagsläget handlar det om 13 hushåll med sammanlagt 35 personer, från spädbarn till 85 år, människor med olika bakgrund men med behov av hjälp och stöd, säger Katherine Nordenflycht.

Få en helhetsbild

Hjälpen med matkasse bygger på en ansökan där man möter personen i fråga i en intervju för att få en helhetsbild av situationen.

– Det är väldigt viktigt för oss att möta hela människan, därför kan man inte ansöka digitalt. Och då ser vi ju att det finns många fler behov hos de här människorna. Det är också viktigt att det finns en mottaglighet hos den som söker hjälp. Ofta bär man på väldigt mycket skam och skuld, säger Katherine Nordenflycht.

Därför har en del av hjälpen handlat om att jobba med förståelsen av att alla människor har olika behov. Vissa behöver hjälp med att klippa gräset, andra behöver någon som kan gå ut med hunden. Att behöva hjälp med att sätta mat på bordet är ett behov som alla andra.

– Och det har gjort skillnad. Det är fler som hämtar mat i dag med ett lättare och gladare sinne.