Surrogatmödraskap: "Kvinnokroppen är ingen avelsmaskin"

Att så många nu engagerar sig i frågan beror på olika aktuella händelser som bland annat fått kritiker att inse att surrogat­modern alltid är fattigare än beställaren. I Sverige blev frågan nyligen aktuell efter tv-framträdandet av den kände svenske festfixaren Micael Bindefelt i Carina Bergfeldts intervjuprogram. Där berättade Bindefelt tillsammans med maken Nicklas Sigurdsson om att paret anlitat en surrogatmamma i USA för att kunna bli föräldrar.

Casablanca uppropet

Forskare och läkare från 75 länder, som Marocko, Frankrike, Tyskland, USA, Ryssland, Ukraina och Sverige, undertecknade nyligen det så kallade ”Casablanca uppropet” med målet att få regeringar och stater att förbjuda eller förstärka sina lagar mot värdmödraskap.

– Vi är emot all industri som gör kvinnokroppen till en avelsmaskin och där barn blir handelsvaror, säger franska juristen Aude Mirkovic.

– Under pandemin vädjade man, speciellt på ukrainska fertilitetskliniker, om att bryta reseförbuden. De spred bilder på ­surrogatbebisar som blev kvar, eftersom de blivande föräldrarna inte kunde hämta dem, säger hon och fortsätter:

– Klinikernas budskap är likadant i vilket land de än befinner sig. I det här fallet fick det dock motsatt effekt, säger hon.

Värdmödrar har getts företräde

Även kriget i Ukraina har förstärkt kritiken då värdmödrar ofta getts företräde före andra flyktingar att komma till EU.

– Men så fort födseln är klar och barnet överlämnats till de blivande föräldrarna skickas kvinnorna skoningslöst tillbaka till kriget, säger hon.

Aude Mirkovic berättar att i och med händelserna blev det nu uppenbart att bakom fertilitetsklinikerna döljer sig en hel industri som på ett aggressivt vis värvar värdmödrar.

– Enligt många staters lagar och förordningar är klinikernas företrädare brottslingar, säger Aude Mirkovic som beklagar att de inte stoppas från att organisera möten på bortaplan.

– Deras mål är att tjäna pengar och leta föräldrar som vill köpa tjänsten, fastän det i praktiken är förbjudet.

I dagsläget tillåter ett femton länder värdmödraskap, antingen genom lagar eller i brister på lagar med straff.

Ett allvarligt problem

Europaparlamentets resolution från 2011 slår dock fast att surrogatmödraskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnors kroppar och reproduktiva organ.

Kan man förstå vissa hbtq-företrädare och företrädare för surrogatmödraskapföreningar där man ser värdmödrar som ett bra alternativ för att bli förälder?

– Man kan förstå deras lust att få barn, men samtidigt har jag lust att säga att man kan inte få allt man pekar på. Där­emot finns en mängd alternativ för dem, som exempelvis adoption eller fadderbarn, svarar Aude Mirkovic.

De svenska läkarna Magdalena Lindén och Mateja Ladan har undertecknat uppropet. De har inte svarat på Sändarens förfrågan om intervju.