– Vi tackar Gud att ingen människa kom till skada på högskolan, säger NEST:s rektor George Sabra.

– Det var inte många personer inne och de hann sätta sig i säkerhet, men själva byggnaden är svårt skadad. Alla åtta våningar ovan mark samt båda källarvåningarna har drabbats. Det ligger glassplitter överallt från byggnadens krossade fönsterrutor, men också från glasdörrar och glasväggar inuti byggnaden. Träpanel har gått sönder och flugit omkring. Allt är en enda röra.

Enligt rektorn har högskolan aldrig tidigare drabbats så här hårt, inte ens under inbördeskriget 1975-1990.

–Det kommer att ta lång tid att återställa och vi har inte kunnat beräkna kostnaderna ännu, men det rör sig om tusentals amerikanska dollars.

Högskolan ligger bara fyra kilometer från hamnen i östra Beirut där en lagerbyggnad exploderade tisdagen 4 augusti.

Joseph Kassab, generalsekreterare för Evangeliska synoden i Syrien och Libanon, berättar om förödelsen för Christainity Today.

– Det är främst kristna som bor i det generellt fattiga området närmast hamnen i östra Beirut, säger han.

– En av de värst drabbade kyrkorna är Jesus Light of the World-kyrkan i stadsdelen Qarantina, men även den anglikanska kyrkan All Saints i innerstan drabbades. I den historiskt värdefulla National Evangelical Church krossades alla fönster med glasmålningar.

Joseph Kassab är kritisk till regeringen.

– Hur kunde sådana explosiva material lagras i hamnen, de senaste sex åren, så nära civilbefolkningen och viktiga statliga funktioner? Nu har vi förlorat hamnen, som varit livsavgörande i den här tiden av ekonomisk kollaps. Vi har en kronisk situation av korruption, vanskötsel och själviskhet.

– I oktober medgav politikerna att landet var nära konkurs, men sedan dess har situationen bara blivit värre. Inflationen har ökat med 85 procent. Många har förlorat sina jobb och de som ännu arbetar får bara hälften av sin lön. Och i morse vaknade de till att de måste reparera sina hem. Varifrån ska de få pengar till det?

Även patriarken för Libanons kristna maronitiska kyrka Beshara al-Rai är kritisk.

– Det är nödvändigt, av aktsamhet för libanesernas känslor och det enorma ansvaret som krävs, att hela regeringen avgår eftersom den är oförmögen att få det här landet att gå framåt, säger han.

Premiärminister Hassan Diab har flaggat för att tidigarelägga parlamentsval etför att lösa den politiska krisen.

Gunilla Ikponmwosa är Equmeniakyrkans samordnare för Mellanöstern. Hon har precis deltagit i ett digitalt möte med samarbetspartners i Libanon.

– Vi har en längre tid haft månatliga möten för de långsiktiga humanitära projekt vi stöder i landet. På grund av pandemin har vi behövt styra om många av projekten.

På mötet sades att det var tur att detta hände libaneser, som har en hög krisvana.

– Genast följande dag satte folk igång med att uppröjningsarbetet. Man har inget hopp om att regeringen ska kliva in och rädda Libanon. I stället hoppas man på internationella ickestatliga organisationer.

De senaste åren har libaneser fått se sina besparingar gå upp i rök.

– Människor som varit vana att klara sin egen vardag har i dag inte ens pengar till mat. Det finns ingen ekonomisk buffert för att reparera hemmet efter explosionen, och det går inte att ta lån.

Hon understryker att det teologiska seminariet och alla de skadade kyrkorna är mer än bara hus.

– I ett land med en annan majoritetskultur är byggnaderna en viktig samlingspunkt för den kristna minoriteten, och konkreta manifestationer av hopp.