Så fungerar EU-kommisionen: Laget framför jaget för EU:s nya kommissionärer

Ett stort pressuppbåd hade samlats, trots att det in i det sista var oklart om det verkligen skulle finnas någon ny EU-kommission att presentera i samband med EU-parlamentets plenarsammanträde i Strasbourg förra veckan. Dagen innan hade Frankrike, på begäran av Ursula von der Leyen, bytt ut sin kommissionär i utbyte mot en tyngre post. Men vilken portfölj skulle före detta utrikesminister Stéphane Séjourné och övriga 25 kommissionärer få?

Alla förväntas gilla läget

Det var lite som när en vd ska presentera den nya organisationen på en arbetsplats. Vem ska få vilken roll? Några kommer bli nöjda, andra besvikna. Men alla förväntas gilla läget.
–  Varje kommissionär har lika stort ansvar att leverera på våra prioriteringar. Det betyder att alla kommissionärer måste arbeta tillsammans, säger Ursula von der Leyen till pressuppbådet i Strasbourg.
EU-kommissionens ­prioriteringar inför de kommande fem åren sammanfattas i tre ord: Välstånd, säkerhet och demokrati. 
– Och allt detta sker mot en bakgrund av att våra ekonomier behöver ökad konkurrenskraft, ställa om från koldioxidberoende och bli mer digitaliserade. Alla de här ämnena är väldigt sammanflätade och överlappande och engagerar hela kollegiet, säger Ursula von der Leyen.

Gemensamt ansvar för helheten

Det är en viktig princip: Även om varje kommissionär har sitt ansvarsområde, så är de ett kollegium med gemensamt ansvar för helheten. Och även om det är en kommissionär per medlemsland så arbetar kommissionären för EU och inte för sitt land. I likhet med uttrycket ”laget framför jaget” är det ”institutionen framför nationen” som gäller här.
– Det är i den andan som varje verkställande vice ordförande också kommer att ha en portfölj som innebär att de kommer att behöva samarbeta med andra kommissionärer, säger Ursula van der Leyen och fortsätter:
– Enkelt uttryckt, det som berör säkerhet, berör också ekonomin. Det som berör klimat och miljö, berör också människor och så vidare.
De nya portföljerna, det vill säga ansvarsområdena, som Ursula von der Leyen skapat är en återspegling av att allt hänger ihop. De heter saker som ”Teknik, suveränitet och demokrati” – den gick till den finska moderaten Henna Virkkunen – eller ”Ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning” – en superportfölj som den spanska socialisten Teresa Ribera Rodriguez kommer att basa över. 

Sex extra tunga portföljer

Totalt finns sex extra tunga portföljer i den nya kommissionen. Fyra av de sex tunga portföljen, alltså 60 procent, innehas av kvinnor. Det var Ursula von der Leyens sätt att kompensera för att medlemsstaterna inte var lika bra på att utse kvinnliga kommissionärer som de var 2019. 
Då lyckades hon med sitt mål. I år fick kommissionsordföranden lov att använda både morot och piska för att höja andelen kvinnor från 22 procent, som var utgångsläget, till 40 procent som det blev till slut.
Exempelvis lovade hon bättre portföljer i utbyte mot en kvinnlig kandidat. Två länder, Rumänien och Slovenien, bytte sin manliga kandidat mot en kvinnlig. Bulgarien var enda land som utsåg två alternativa kandidater.
I Sverige var statsminister Ulf Kristersson traditionen trogen och utsåg en kvinna till jobbet som EU-kommissionär. Det blev före detta EU-minister Jessika Roswall, som fick portföljen ”Miljö, vattenresiliens och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi”.

Knyta ihop den gröna omställningen

Den långa titeln skvallrar om Ursula von der Leyens ambition att knyta ihop den gröna omställningen, som var temat för förra mandatperioden, med trycket på att EU ska nu måste satsa på sin konkurrenskraft. 
Innan den nya kommissionen kan tillträda måste den godkännas av EU-parlamentet, som först kommer att hålla utfrågningar med varje kommissionär. Dessa väntas äga rum i oktober. Ursula von der Leyen vill ha sitt nya team på plats innan presidentvalet i USA, men det är högst osäkert om utfrågningarna blir klara till dess.