Lärare rädda prata religion med elever - vill undvika konflikter

Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeår universitet,  tillsammans med forskare från flera universitet, undersökt hur lärare i samhällsorienterade ämnen på högstadiet hanterar kontroversiella frågor.

Enligt forskarsajten forskning.se visar studien att det är svårt att förutse hur en diskussion ska utvecklas. Ibland blir samtalen respektfulla, men det kan också leda till att elever blir så kränkta och arga att det får allvarliga konsekvenser.

Därför bemöts de svåra frågorna allt för ofta istället genom att läraren duckar de kontroversiella frågorna för att undvika konflikter.

Allt kan bli känsligt

– I stort sett kan vilka ämnen som helst bli kontroversiella. Många lärare berättar om tillfällen när de inte tänkt sig att det ska bli laddad stämning men där det ändå blir så. Lärarna säger att det som avgör hur diskussionen utvecklas är vilka grupper de har i klassrummet och hur de själva introducerar ämnet. Det handlar om hur relationerna ser ut, säger Anna Larsson till sajten.

Hur ska då skolor hantera samtal om kontroversiella ämnen? Det finns alltid en risk att en diskussion spårar ur, att ingen lyssnar och fördomar förstärks, vilket kan leda till att elever känner sig nedtryckta. 

Men att lära sig tolerera och förstå att andra har olika åsikter är en central del av skolans demokratiska uppdrag. Detta betonas både av forskare och olika myndigheter.

Läromedel för kontroversiella ämnen

Europarådet, som arbetar för att skydda mänskliga rättigheter, har även tagit fram särskilda läromedel för att underlätta undervisningen om svåra frågor.

– Att tillsammans i klassen diskutera laddade ämnen är absolut en av skolans viktigaste uppgifter. För vad är att upprätthålla demokratin? En gång i tiden var huvuduppgiften för skolans medborgarfostran att lära människor hur de skulle göra när de röstade. Nu är det att lära sig att förhålla sig till att människor har starka åsikter som man själv inte delar, menar Larsson.

Identitetsfrågor särskilt känsliga

Frågor som rör identitet, särskilt etnisk identitet, är ofta de mest känsliga på högstadiet. Könsidentitet och HBTQ-frågor, som ofta är centrala i gymnasiet, uppfattas inte som lika kontroversiella på högstadiet.

– Om det fanns elever i klassen som tillhörde en etnisk grupp som läraren själv inte tillhörde så tycker många lärare att det kunde vara svårt. I grunden var de rädda att göra en stereotypisk beskrivning av elevernas kultur och därmed oavsiktligt förstärka fördomar. Extra känsligt var det om gruppen hade en underordnad position i samhället som till exempel samer eller romer,förklarar Larsson.

När elever påverkas personligen

Frågor som är aktuella i samhällsdebatten och som personligen påverkar elever är ofta extra känsliga. Ett aktuellt exempel är konflikten i Gaza. Många arabiska och judiska elever har släktingar i området och kan följa kriget i realtid via sina telefoner.

– Krig ger alltid upphov till starka känslor, både hos lärare och elever. Det gäller förstås också för Gaza och naturligtvis väcks känslor av förtvivlan över att människor dödas," säger Karin Flensner, doktor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst, som studerat hur religiösa konflikter behandlas i religionsundervisningen. Konflikten i Gaza är inget undantag, men att undvika ämnet är ingen lösning, menar hon enligt forskning.se

Gaza en het potatis

Hon fortsätter;

– I klassrummet blir de personliga berättelserna en spegling av världspolitiken. Konflikten i Gaza finns i elevernas liv och den måste upp på bordet. Inga elever ska bli utsatta för kränkande behandling eller känna sig otrygga, men samtidigt har lärarna ett demokratiskt uppdrag att utmana inrotade föreställningar. Skolans uppgift är att förklara och presentera olika perspektiv på konflikter. Generellt tycker jag att skolan har ett jättestort ansvar att göra världen begriplig och hjälpa elever att orientera sig i det svåra. Då måste man våga prata om känsliga ämnen.

Känslor – en viktig resurs

Karin Flensner betonar att känslor är en viktig resurs i undervisningen, men att överdrivet känslomässigt engagemang kan hindra elever från att lyssna på varandra.

– I undervisningen är känslor en viktig resurs, vi behöver vara känslomässigt engagerade för att vi ska lära oss något överhuvudtaget. Men om man blir för känslomässigt engagerad slutar man lyssna på varandra. I den här frågan kan det därför vara att bra ta ett steg tillbaka och använda intellektet, säger hon.

Läraren har ett ansvar

När elever uttrycker fördomsfulla åsikter eller sprider felaktig information, som att exempelvis Förintelsen inte ägt rum, är det lärarens ansvar att korrigera detta, betonar Anna Larsson.

– Människor har ju ibland fel, även elever. Det finns ingen anledning att behandla faktafel som att vi har olika uppfattningar. Elever har rätt att tycka vad de vill men skolan har ett kunskapsförmedlande uppdrag; att upplysa och lära ut, säger hon.

Karin Flensner är av samma uppfattning.

– Elever kan inte begära att de i skolan inte ska möta åsikter de inte tycker om. Även om klassrummet ska vara tryggt får det inte vara intellektuellt tryggt i bemärkelsen att föreställningar inte utmanas, säger hon