Mellanösternexpert: Israel på ett sluttande plan när det gäller demokrati

– Man kan tala om flera parallella kriser, säger Anders Persson, Mellanösternkännare och lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö.
Den viktigaste handlar om Högsta domstolens ställning. En tydlig majoritet av befolkningen är emot och det är detta demonstrationerna handlar om. Men regeringen har majoritet i parlamentet.

Regeringstrogna motdemonstranter

De omfattande protesterna kan få följdverkningar för till exempel ekonomin och för Israels internationella relationer, menar Persson. Till kommer detta kommer våldet mellan israeler och palestinier som ökat. En situation som kan förvärras ytterligare när nu både ramadan och den judiska påsken står för dörren. Att reservister vägrar att tjänstgöra i försvaret för att i stället protestera kan öka Israels utsatthet i regionen. Ytterligare bensin kastas på elden av regeringstrogna mot­demonstranter som gått till ibland våldsamma attacker. Flera regeringskritiska människor har skadats.
En i Sverige som har upprörts över det som händer i Israel är den judiska författarinnan Anita Goldman. I en lång kulturartikel i Dagens Nyheter är hon både upp­given och rasande:
”Jag har aldrig förr upplevt ett så laddat vägskäl som nu /…/ Det handlar förstås om den juridiska reform /…/ som den sittande högerextrema regeringen nu i snabb takt ämnar klubba igenom i Knesset. Om de lyckas /…/ skulle Israel redan i april /…/ ha förvandlats till a failed democracy, en stat utan ett självständigt rättsväsende. /…/ Israel kommer inte längre vara sig vare sig judiskt eller demokratiskt.”
Högsta domstolen ordförande Esther Hayut är inne på samma linje och anser att förändringarna skulle ”krossa rättssystemet, vara ett dödligt hot mot demokratin och skada försvaret av mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter”.

Har Goldman och Hayut rätt?
Anders Persson:
– Det återstå att se. Israel har alltid raknats som demokrati. Men i olika index har man sjunkit. Det är ett sluttande plan, man närmar sig Polen och Ungern.
Kritiken mot Högsta domstolen för att vara för vänsterliberal och för aktivistisk är omfattande från högerhåll.
– Det handlar om demokratisyn. På vilket sätt skall majoritetens vilja råda i förhållande till minoriteters rättigheter?

Hur skall man då se på dem som demonstrerar? Står – som Anita Goldman menar – en sekulär och välutbildad medelklass mot mer fattiga, lågutbildade och religiösa?
– Det finns en klyfta mellan centrum och periferi. Men bilden är mer komplex. På regeringens sida finns både ultraortodoxa ,som till exempel försvarar rätten att inte ingå i det militära försvaret, och nationalreligiösa, som vill se fler bosättningar på Västbanken och hårdare tag mot palestinierna. Jag skulle säga att det religiösa väger över i konflikten.

Politisk överlevnad

En kompromiss har diskuterats. Båda sidor har hittills avvisat sådana försök. För premiärminister Netanyahu handlar det om också politiskt överlevnad; hans koalition hotar att spricka om förslagen om Högsta domstolen inte går igenom.
– Men mycket kan hända. Du kan säga nej hundra gånger som ett led i en förhandlingstaktik, för att plötsligt säga ja. I slutändan handlar det mer om vad man gör, än vad man säger.