Migrationsverket ignorerar kyrkornas rapport

Rättschef Fredrik Beijer anser att rapportens kritik liknar den kritik Migrationsverket tidigare fått av framför allt Pingströrelsen.

– Vi har en utredande verksamhet och måste ställa frågor från ett individperspektiv, medan det är väldigt tydligt att det för frikyrkorna handlar om vägen fram till dopet. För oss som prövande myndighet har inte dopet samma centrala betydelse, säger han.

Rapporten för fram att FN:s tortyrkommitté ser dopet som väldigt centralt i bedömningen av konversion, men det gör inte ni?

– Det är nog Europadomstolen som åsyftas. Det handlar om ett ärende från Schweiz där myndigheterna var överens om att konverteringen var äkta, och om riskerna i Iran. Det är för mig en annan fråga.

Enligt utredningen följer Migrationsverket inte FN:s flyktingorgans UNHCR:s riktlinjer för bedömning av en konversions genuinitet. Till exempel beaktas sällan helheten som utbildning, ålder och religionskunskap. Det ställs stor vikt på detaljkunskap och saknas oberoende experter jämfört med HBTQ-ärenden. Dessutom värderas personliga trosupplevelser och religionsutövning lågt.

Följer ni UNHCR:s riktlinjer?

– Ja. Man kan diskutera om vi gjort rätt i enskilda ärenden. Rapporten hävdar att vi gjort fel. Samtidigt är det en svaghet i rapporten att man bara läst besluten, och inte tagit del av fallen i sin helhet.

– Ytterst är det varken vi eller rapporten som ska svara på om vi gjort rätt i enskilda ärenden utan det är migrationsdomstolarna och förvaltningsrätten som bedömer om vi följt riktlinjerna. Det gör domstolarna löpande i varje mål.

En annan brist som Beijer ser i rapporten är att domstolarnas roll får lite plats.

– Man nämner lite om nämndemän, men i övrigt är man tyst om hur domstolarna bedömer våra beslut. Det är en central fråga för rättsäkerheten hur överinstanser ser myndigheters beslut. När migrationsdomstolarna bedömer oss är ändringsprocenten 19, vilket inte är högt för en så här komplicerad ärendegrupp.

Varför värderas religionsutövning och personliga trosupplevelser lägre än detaljer i kunskapsfrågor?

– Vi håller med om att det inte är kunskapsfrågorna som ska avgöra hur ett konvertitärende bedöms, men de är en del av processen. Att plocka frågor ur enskilda ärenden, som man gjort i kampanjer på Facebook och målat ut det som ”titta här är Migrationsverkets frågebatteri”, det är opinionsskapande kampanj mer än kvalitetsutredning.

Rapporten menar också att er syn på religion är ovetenskaplig, som en uppsättning idéer snarare än en social delaktighet. Hur säkerställer ni att ni har en vetenskaplig syn på religion?

– Vi ska inte ha den vetenskapliga synen på det sättet som rapporten menar. Vi ska känna till landet och riskerna. Vi ska ha kunskap om teologi, men vi ska inte vara teologer.

Konsulterar ni experter, som man gör i t.ex. HBTQ-frågor?

– Experter kan man ta del av genom kompetensutveckling, fortbildning. Det säkerställer vi på samma sätt som vi jobbar med kunskap om länder, förståelse för politiska rörelser, allting som en asylhandläggare måste känna till.

Vilka experter är ni beredda att ta in om kyrkornas expertis inte är relevant?

– Vi bedömer inte att vi i dagsläget, när vi tittar på våra beslut, har ett sånt behov att kalla in experter så som man uppenbarligen tycker i den här rapporten.

Kommer ni att agera annorlunda i framtiden?

– Nej, rapporten har inte samma status som till exempel en dom från migrationsdomstolen. Vi jobbar med kvalitetsutredningar och har regeringsuppdrag att redovisa hur vi jobbar med rättssäkerheten. Vi följer vad som händer i samhället men det är rättsutvecklingen som är vår ledstjärna, hur den juridiska överinstansen bedömer våra beslut. Vi följer även Europadomstolen, EU-domstolen och FN:s tortyrkommitté.

Finns det inget för er att ta till er i rapporten?

– I stort är det saker vi redan visste att man ansåg. Vi delar inte uppfattningen, och på det viset tillför den inte något nytt för oss.

Läs hur rapportens initiativtagare Maria Gustin Bergström bemöter detta i onsdagens papperstidning, som utkommer 10 april.

Bakgrund: Frikyrkornas utredning sågar Migrationsverket