Varje sommar samlar Hönökonferensen tusentals människor i Göteborgs norra skärgård. Programmet är anpassat efter det stora antal barn och ungdomar som finns på plats under veckan – med barnmöten, tonårsbibelstudier, nattmöte och familjefest – men det finns även gott om programpunkter för vuxna.

Under samlingen Teo Talk om lovsång talade Jeanette Alfredsson, Samantha Davage och Mattias Martinson om vad lovsång innebär för dem.

– Det finns religioner där man inte sjunger, men vi kristna har alltid varit ett sjungande folk. Sången löper som en röd tråd genom vår tro, och jag tror att Bibeln vill hjälpa oss till den sången, säger Mattias Martinson.

Samantha Davage tror att Gud vill att människan ska lovsjunga för att vi mår bra av det.

– Sången får kroppen att producera endorfiner. Därför är det så fint att sjunga i en gospelkör även om man inte är troende. Visst, jag kan lyssna på en spellista hemma, men det händer något helt annat när jag går till kyrkan och sjunger tillsammans med andra. Då uppstår enhet, säger Samantha Davage.

I år liksom i fjol ansvarade Malin Abrahamsson för körmusiken och lovsången. Konferenskören hade öppna övningstillfällen genom hela veckan, och medverkade under konferensens möten.

För den oinvigde kan Hönökonferensen te sig som en konferens främst för barnfamiljer, något som kontrasteras av de båda bibelstudiehållarna Åsa Molin och Magnus Malm.

I onsdagens bibelstudium beskrev Åsa Molin de fyra personerna som stod vid Jesu kors, och om det uppdrag han ger till två av dem.

– Med sina sista krafter skapar Jesus något helt nytt. Han ser på sin mor och bredvid henne lärjungen Johannes, och säger ”Kvinna, där är din son” och till lärjungen ”Där är din mor.” Därefter har Maria sitt hem hos lärjungen, säger Molin.

– Här skapar Jesus en helt ny familj. Vi ser inget av personkemin, det verkar inte vara viktigt. Det här är inget kompiskollektiv som byggs, utan relationer som går över gränserna. Jesus omdefinierar familjen. Han förkastar inte den gamla formen, men utvidgar den.

Enligt Molin är det ur den här nya omdefinierade familjen som församlingarna och senare kyrkorna växer fram.

– Vi klarar oss inte på egen hand, utan behöver varandras händer. I dag uppger en av tre som är över 85 år att de känner sig ensamma. I alla åldrar finns människor som saknar vänner och antalet begravningar utan gäster ökar. Här är den gemenskap som församlingarna skapar livsviktig.

Också Magnus Malm lyfte fram den nya familjeuppfattningen som Jesus ger i Mark. 3:33:

”Vem är min mor och mina bröder?” Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor.”

– I dag är vi så upptagna med att hysteriskt snickra på våra varumärken, vilket leder till att vi inte vet vilka vi är. Vi saknar identitet. Men som kristna har vi vår identitet i att vi är skapade till Guds avbilder. Men att släppa taget om sitt varumärke måste följas av nästa steg: att släppa taget om en falsk gruppidentitet, så som familjen, säger Malm.

Det är enligt Malm inte entydigt att Bibeln slår vakt om kärnfamiljen så som vi i dag uppfattar den.

– Paulus ger ofta uttryck för en större gruppidentitet än familjen. Han skriver om "vår syster Foibe i Kenchreai" och om "Rufus mor, som är en mor också för mig". Visst är kärnfamiljen viktig, men i Nya testamentet står den alltid i sammanhang av den större familjen av kristna, säger Malm.

I ett annat bibelstudium talade Malm om "tre karismatiska heresier".

– Jag är ett barn av den karismatiska väckelsen och den har haft en avgörande betydelse i mitt liv. Men i dag ser jag en oroande utveckling i den karismatiska rörelsen. Det finns tre karismatiska heresier, tre falska föreställningar om Gud: Vi tror att vi kan förstå Gud, vi tror vi kan säga åt honom vad han ska göra, och vi tror att Gud är skyldig oss att handla på ett visst sätt om vi bett, lovsjungit och tänkt på ett visst sätt. Paulus talar emot allt detta i Romarbrevet 11:33, "Aldrig kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vägar. Vem kan känna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare? Vem har skänkt honom något som han måste återgälda?"

– Om vi försöker påverka Gud blir det inte tro, utan vad religionspsykologin kallar magi.