Mot pastorskallet - via prestigefyllda Princeton University

– Fast jag visste ända sedan slutet av mellanstadiet att jag ville bli pastor, säger Noa Bolmenäs. 

Och kanske är det inte så konstigt när både mamma och morfar gått vägen före honom. Men att teologistudierna skulle ske på en Ivy League-skola var kanske inte lika självklart. Princeton i New Jersey räknas liksom Harvard och Yale in i den här gruppen av högprestigeuniversitet och bland Princetons före detta studenter återfinns bland annat 29 nobelpristagare och tre amerikanska presidenter. Så hur kommer det sig att en 22-årig grabb från Tibro som jobbat extra inom hemvården och rattat ljudet hemma i Missionskyrkan plötsligt hamnar i den här miljön? Noa skrattar:

– Det är en ganska lång historia.

Noa Bolmenäs gick vägen via North Park universitet Foto: Privat

Inspirerad av storasyster

Vi möts när han innan terminstart är hemma i Sverige. Tre veckor har fullkomligt rusat förbi. Första veckan satt Noa nästan dygnet runt och skrev på en tentamen. Andra veckan blev han sjuk – men sista veckan fick han äntligen smaka mormors raggmunkar som han saknat där borta på andra sidan Atlanten. Noa är inne på sitt fjärde studieår i USA. Inspirerad av storasyster Ester som fick ett tennis-stipendium för att studera på college gjorde Noa samma resa – efter studenten 2019 fick han ett stipendium som tog honom till North Park i Chicago. Skolan drivs av en systerkyrka till svenska Missionskyrkan, nuvarande Equmeniakyrkan, och tar gärna emot just svenska studenter.

– Sporten är väldigt viktig i USA och där är den knuten till skola snarare än klubb. Men jag behövde ju välja en huvudinriktning för mina studier också och eftersom jag redan visste att jag ville läsa teologi någon gång i livet så valde jag det, berättar Noa.

Noa Bolmenäs kom snabbt med i collegelaget i basket på North Park universitet Foto: Privat

North Park förändrade allt

Lusten att plugga hade det i och för sig varit si och så med tidigare, men något hände när han kom till North Park.

– Jag hade väldig tur eftersom jag hittade min roll i mina studier väldigt snabbt. Stenen började rulla, lärarna hejade på och jag utvecklades väldigt mycket i mina studier. Jag kom dit som atlet men lämnade som akademiker. Jag kom dit med ett mål och lämnade med ett annat, berättar Noa.

Hans rumskamrat på internatet, Adam Sundh, hade kanske också ett finger med i spelet, eller åtminstone samspelet mellan honom och Noa. 

– Han är verkligen en supersmart och målinriktad människa och vi tävlade hela tiden om att vara bäst, både på basketplan, i gymmet och i studierna, berättar Noa.

Sporten en god förutsättning för att komma in på IVY-League universitet i Princeton. Foto: Privat

Fick en lista av Equmeniakyrkan

Efter tre år på North Park fick Noa sin kandidatexamen i teologi och började då se sig om efter tänkbara universitet för en masterexamen. Främsta tanken var att stanna kvar i Chicago eftersom han hade möjlighet att fortsätta tävla inom basket – och då även fick vara kvar bland vänner och i synnerhet flickvännen Narvella. Hemma i Sverige låg mamma Britta Bolmenäs, pastor i Missionskyrkan Värnamo, steget före och frågade Equmeniakyrkan om tips på vilka amerikanska skolor som rekommenderas om man vill läsa teologi.

– Vi fick en lista på tio skolor, jag sökte sex totalt och väntade. Sen visade det sig att jag kom in på alla utom i Chicago, den skola jag egentligen ville gå på.

Noa skrattar. 

– Gud stängde dörren helt enkelt. 

Noa här med sin flickvän, och mamma Britta i bakgrunden. Foto: Privat

Gud hade finger med i spelet

Att det sedan blev just Princeton och att Noa dessutom fick ett stipendium, ja det var nog också planerat från ovan. Antagningsprocessen i USA omfattar en hel del steg jämfört med den svenska modellen. I USA skriver du först en personlig uppsats till den tilltänkta skolan och bifogar tre rekommendationsbrev liksom dina betyg. Passerar du genom det första nålsögat väntar intervjuer på plats. För Noa blev det ett möte med ”dean of admission” på Princetons teologiska seminarium. En intervju som handlade mycket om vem man är som person och vad man har med sig i bagaget till en skola där studenterna kommer från hela världen och från olika kristna traditioner, såväl katoliker som protestanter. 

– Jag tycker det är en fantastiskt bra antagningsprocess. Du får människor som passar in i kulturen och inte bara har bra betyg, säger Noa.

Får allt betalt

Skolan värderar att få en blandning av människor och att Noa hade med sig erfarenhet av att jobba både med förskoleverksamhet och hemvård och dessutom hade spelat collegebasket vägde tungt. Han blev inte bara antagen, han fick också ett stipendium som täcker både terminsavgifter, sommarkurser och dessutom ett mindre bostadstillägg under tre år. 

Så hur är det att plugga på en Ivy League-skola?

– Det är en fantastisk plats att vara på men det är också lite av en akademisk bubbla, konstaterar Noa.

Staden Princeton är ganska liten och domineras av det stora universitetet där Princeton Theological Seminary med 330 studenter ligger lite vid sidan om. Studietakten är hög, man pluggar konstant. Bara under sommarkursen i biblisk hebreiska, som Noa inledde studierna med, förväntades man sätta mellan 100 och 120 glosor varje vecka. Finns det över huvud taget någon fritid?

– Det får man ta sig. Man kan alltid läsa ett kapitel till, men du måste prioritera och välja, du kan inte få ut allt av allting. 

Princeton har andlig inriktning

Varje dag hålls en gudstjänstliknande samling på skolan.

– Princeton satsar väldigt hårt på det spirituella och det är en kultur som också skiner igenom på lektionerna. Läser du teologi på Yale och Harvard är det ett tydligt akademiskt fokus medan man på Princeton vill forma pastorala individer och det tycker jag är fantastiskt, säger Noa.

Huvudspåret i studierna är praktisk och etisk teologi med krav på vissa kursval men också möjlighet att kombinera utifrån eget intresse.  

Redo för pastorskallet

– Det är toppenroligt. Jag är väldigt förtjust i Gamla Testamentet och försöker att fördjupa mig så mycket jag kan i både språk och historia. Min dröm när jag har tagit min masterexamen är att söka doktorala program och läsa vidare, säger Noa.

Om framtiden innebär att återvända hem till Sverige eller att stanna kvar i USA återstår att se. 

– Jag är väldigt hemkär, men ju längre jag stannar desto svårare är det att känna banden till Sverige. Min dialekt försvinner långsamt och jag känner en liten sorg över det, säger Noa. 

Samtidigt finns längtan och drömmen att få jobba som församlingspastor. Var och när? Ja det är frågan.

– Om kallelsen kommer vet jag att det är dags.