Motalaförsamlingens råd: ”Våga ta steget och bygga nytt”

Alldeles intill Motalas järnvägsstation ligger den gamla missionskyrkan, en blekt rödbrun byggnad med ett dominerande torn. Arkitekturen knyter an till forna tiders formspråk, och att kyrkan nu rymmer ett katolskt kloster kan tyckas passande.
För ­Equmeniaförsamlingen var det ett stort steg att lämna denna kyrkobyggnad, som många hade starka band till.
– För oss har det varit avgörande att den processen fick ta tid. Om vi gått för snabbt fram så hade det kunnat splittra församlingen, säger Jangunnar Hjalmarson.

Han sitter tillsammans med Ita Eidborn, Hans-Åke Johansson och pastorn Lasse Andersson i församlingens nya lokaler i kyrkan vid Varamobaden. Även om kyrkan bara ligger några kilometer från centrum har resan hit tagit många år för församlingen.

Renoveringsbehov och ekonomiska utmaningar

Det finns flera orsaker till att den inleddes. I början av 2000-talet började församlingen se över renoveringsbehoven i den gamla kyrkan, som invigts år 1925. En analys visade att man skulle behöva investera omkring 12 miljoner kronor för att lokalerna skulle få en modern standard.
Dessutom ägde församlingen en fastighet till, sommarhemmet på Furulid. Här hade församlingen varje sommar en stor och ­populär programverksamhet, och kafé och camping.
– Vi frågade oss om en relativt liten församling har råd att ha två så stora fastigheter, säger Jangunnar Hjalmarson.

Det dröjde dock många år innan församlingen först kunde enas om att satsa på att bygga en ny kyrka. Nästa steg blev att 2015 besluta att kyrkan skulle uppföras på Furulid.
– I sådana här processer kommer många viljor fram, och det kan också komma upp negativa saker som tar mycket energi, ­säger han.

Den nya platsen ligger nära badet

Det fanns flera fördelar med att bygga den nya kyrkan på Furulid. Eftersom kyrkan ligger bredvid badet finns här flera möjligheter för församlingen att utveckla inkomstbringande verksamheter. Man driver Motalas enda camping och ett kafé som har öppet året om. Deras råd till andra församlingar som funderar på att bygga nytt är att planera för sidoinkomster.
– För oss har det varit en väsentlig fråga att finna en stödjande ekonomi för församlingen. I den gamla kyrkan fanns inte de möjligheterna, säger Hans-Åke Johansson.

Innan de bestämde hur den nya kyrkan skulle utformas gjorde de en rad studiebesök i andra församlingar, som Kungsporten i Huskvarna och Immanuelskyrkan i Stockholm. Under dessa besök fick de både råd och idéer som de hade nytta av i den egna processen.
– Tänk brett och titta på olika alternativ. Det är viktigt att inte vara låst vid en idé från början, säger Ita Eidborn.

Hjälp från baptistförsamlingen

I den egna församlingen fanns inga människor som hade erfarenhet av byggbranschen. När byggkommittén skapades frågade man två medlemmar i Motala baptistförsamling med den ­erfarenheten om de ville delta i arbetet. Deras bidrag har varit ovärderligt, det är de intervjuade överens om.
– Till att börja med så visste de vilka papper som måste fram. Det är väldigt mycket byråkrati kring ett byggande som en vanlig människa inte har en aning om, säger Hans-Åke Johansson.
– Och de hade kontakter inom byggbranschen, de visste vem man skulle fråga, säger Ita Eidborn.

Församlingen hade kontakt med tre olika arkitekter som kom med förslag på hur kyrkan skulle utformas. Valet föll till slut på en lokal arkitekt, som de tycker var lyhörd för församlingens önskningar.
– Vi hade en väldigt bra dialog. Han var med på församlingsmöten och lyssnade på input, säger Jangunnar Hjalmarson.

Finansiering genom kyrkoförsäljning

Det uppskattades att kostnaden för bygget skulle bli ungefär 32 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en relativt liten församling. Länge såg det också ut som om församlingen skulle vara tvungen att avyttra sin gamla kyrka till ett lågt pris.
Men då fick katolska kyrkan, som sökte efter en kyrkobyggnad i Östergötland, höra att kyrkan var till salu. Den katolska kyrkan betalade betydligt mer än någon annan intressent varit beredd att göra.
– Utan den försäljningen hade vi nog inte kunnat bygga den nya kyrkan, säger Hans-Åke Johansson.
– Och det känns betydligt bättre att den får fortsätta att vara en kyrka och inte blev ett hotell, säger Jangunnar Hjalmarson.

Byggstart 2008

Kyrkan började att byggas i augusti 2018, av en lokal byggfirma. Det fanns en tanke om att församlingsmedlemmar skulle kunna hjälpa till, men eftersom en byggarbetsplats i dag regleras av många bestämmelser så blev den ideella insatsen mycket begränsad.
Inklusive markarbete och interiör landade kostnaden på 36 miljoner kronor. Församlingen har lånat ungefär hälften av denna summa, delvis av en grannförsamling och delvis av en bank. De band räntorna för banklånen, men snart ska det största lånet läggas om.
– Det kommer att svida om inte räntorna går ner. Men kaféet och campingen genererar goda intäkter, och täcker räntekostnaderna och amorteringarna, säger Hans-Åke Johansson.

Dessa verksamheter drivs av ett aktiebolag som församlingen äger, vilket ger vissa skattemässiga fördelar.
Det kan dock vara svårt för en församling att göra allting rätt. Församlingen hade tänkt att dra av byggmomsen för de lokaler som används av företaget, något som en hyresvärd har rätt till. Men Skatteverket underkände avdraget eftersom samma lokaler skulle användas av både kaféet och församlingen.
– Gränserna mellan bolaget och församlingen var flytande och det accepterade inte Skatteverket. Nu kan vi inte ha församlingsverksamhet i kaféets lokaler, om inte kaféet är öppet, ­säger Hans-Åke Johansson.

Nöjda och stolta

Kyrkan kunde tas i bruk i juni 2019. När de visar runt i lokalerna är det tydligt att de både är nöjda och stolta. Det är ljust och vackert, en kyrka man gärna vill vara i.
– Det var eufori när kyrkan var klar, säger Ita Eidborn.
– Det kändes stort och befriande eftersom vi levt så länge med kyrkan i tankarna, säger Jangunnar Hjalmarson.

Även om de är nöjda så finns det sådant de skulle gjort annorlunda. Akustiken i kyrksalen är perfekt för en solist eller en ensam talare, men svår för ett band eller om man vill ha gruppsamtal. De har också insett att behovet av förråd underskattades.
Men det finns ingen tvekan i att de gjorde rätt som tog steget. Deras råd till andra församlingar i en liknande situation är att våga ha visioner.
– Våga och tro på det ni ser framför er, även om ni inte har hundra procents täckning för det just nu. Se mer på vad det kan leda till, säger Hans-Åke ­Johansson.
– Man behöver se på det både med byggarens och den troendes ögon, säger pastor Lasse ­Andersson.

Lokalerna ger möjligheter

Lasse Andersson, som kom till församlingen efter det att kyrkan stod klar, är tacksam över lokalerna.
– Tack vare kaféet är det alltid liv här. Sedan funderar vi på hur vi kan utveckla det ännu mer.