Netanyahu pressas av anklagelser om krigsbrott

Den senaste tiden har det gått rykten om att Internationella brottmålsdomstolen (ICC), även kallad krigsförbrytartribunalen, är beredd att utfärda arresteringsorder för delar av den israeliska ledningen, bland andra premiärminister Benjamin Netanyahu och överbefälhavaren Herzi Halevi. Det skulle placera dessa i ett mindre smickrande sammanhang; andra personer som söks av domstolen är Rysslands president Vladimir Putin och Sudans förre president Omar al-Bashir. Benjamin Netanyahu skulle inte heller kunna resa till länder som är anslutna till domstolen utan att riskera att gripas.

En arresteringsorder kan ha flera orsaker

Pål Wrange, som är professor i folkrätt vid Stockholms universitet, säger till Sändaren att det är omöjligt att veta vad den israeliska ledningen kommer att anklagas för innan domstolen har meddelat det. Men det finns två områden som experterna tror att domstolen kan rikta in sig på. Det handlar dels om att Israel kan ha försvårat för den humanitära hjälpen att nå Gaza, dels att man använt övervåld mot civila.

- Det är absolut förbjudet att ha som mål att angripa civila, om det skett så är det ett solklart brott. Men om militären inte haft det som mål så kommer det mer att handla om bedömningsfrågor, säger han.

Även Hamas kan ställas till svars

Enligt ryktena kan domstolen också utfärda arresteringsorder mot Hamas ledarskap. Pål Wrange säger att ”i stort sett allt” i Hamas krigföring kan betraktas som krigsbrott.

- Angreppet den 7 oktober förstås, men också deras urskillningslösa raketanfall där de inte ens försöker rikta in sig på militära mål. Och så gisslantagandet.

Även om varken Israel eller USA är anslutna till ICC så har ryktena oroat Israels ledning. Isabell Schierenbeck, som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att Israels ledning säkert kommer försöka förhindra en sådan arresteringsorder.

- Det skulle annars bli en stämpel som skulle följa dem i framtiden, säger hon.

Pål Wrange menar att domstolen inte är tandlös.

- De kommer nog inte hamna i domstolen inom den närmsta tiden, men erfarenheten visar att många ledare ändå hamnar bakom skranket efter några år. Det skedde i Jugoslavien och Rwanda, säger han.

Han sitter illa till

Benjamin Netanyahu har låga opinionssiffror, och var impopulär i delar av det israeliska samhället redan före terrorattentatet den 7 oktober. Efter attentatet har hans säkerhetspolitik dömts ut. Ledande personer i säkerhetstjänsten och militären har tagit sitt ansvar för misslyckandet att förutsäga Hamas attack, men regeringen har inte gjort det. Den israeliska gisslan är inte heller befriad, trots det långa och blodiga kriget.

- Det finns en väldig kritik mot honom och regeringen, en misstro från stora delar av befolkningen, säger Isabell Schierenbeck.

Benjamin Netanyahu är en politisk överlevare, men hans regering vilar på en skör koalition i Knesset. Om något av de små partierna med religiös sionistisk inriktning lämnar koalitionen faller hans regering. Men det är inte säkert att ett regeringsskifte skulle förändra kriget i Gaza. Enligt Isabell Schierenbeck finns det fortfarande ett stort stöd bland israelerna för att bekämpa Hamas.

- Man vill få gisslan fri, man vill få bort Hamas infrastruktur och ledarskap, och man vill inte att någon grupp som hotar Israels existens ska få styra igen.

Vad ska hända efter kriget?

En annan kritik som riktas mot den israeliska regeringen är att den inte har någon realistisk idé om hur Gaza ska styras efter kriget. Isabell Schierenbeck säger att det finns religiösa regeringspartier som vill återockupera landremsan.

- Men Benjamin Netanyahu vet att det är helt uteslutet, inte minst för att USA skulle motsätta sig det. Den israeliska regeringen vill att varken Hamas eller Fatah ska styra Gaza, men hur det ska gå till är högst oklart.