Svänget satt alltjämt där det skulle när Salt äntrar scenen och öser på med gitarr och bas, sång och trummor och så det där typiska blåset som gett bandet sin fusionkaraktär. Det självbenämnda debutalbumet Salt kom 1977 och elva år senare upplöstes bandet formellt, även om de haft några miniturnéer sedan dess. Nu har de återuppstått för ännu en turné där de spelar Saltrepertoaren som en hyllning till vännen och trummisen Danne Gansmoe som avled för några år sedan. Och de är sig ganska lika, även om håret blivit grått och de där decennierna ger sig till känna lite till mans. Både hos bandet och hos publiken...

– Nu har vi blivit farbröder och tanter. För egen del har jag inte kunnat spela gitarr på fem år på grund av min svåra värk. Men äntligen får jag spela med mitt favvoband, säger en fullständigt glädjestrålande Thomas Björk som fick sån feeling att hela publiken kunde njuta när hans fingrar trots allt löpte över banden och tungan visade vägen genom låten.

Och när de alla diggar loss på scenen känner jag lättare igen ungdomens musikhjältar vars texter fortfarande sitter någonstans där i ryggmärgen. Publiken är med hela vägen. När Katarina Millton Almgren sjunger så är det alltjämt med stål i rösten, trots att ryktet förtäljer att hon numera arbetar som lärare. Annars är de flesta alltjämt proffsmusiker och kvaliteten är inte att ta miste på.

– Vi älskar musiken för musikens egen skull, säger Björn Millton när han påannonserar en låt.

Vid sidan av scenen hänger gamla t-shirts med bandets tryck på framsidan. Urtvättade med hål i, framgrävda ur en låda. Säkert värda en förmögenhet, skämtar sångaren och saxofonisten Anders Börjesson som skrivit en stor del av bandets material.

– Det är mysigt att vara ute tillsammans igen. Ikväll spelar vi mest eget material för folk tycker om att höra de gamla låtarna som ”Bäste konsument” och ”Vi ska ses igen”. Vi var rätt ensamma om den här musikstilen, med våra kristna texter till originalmusik.

Många är vi som minns de där konserterna från t-shirtarna, Royal musics stora kristna musikfestival på Scandinavium under en följd av år. Då spelade Salt bland annat med Andraé Crouch och Per Erik Hallin. Den här gången blev scenen istället Floda och det är ingen tillfällighet då bandet genom flertalet medlemmar har koppling till orten. I slutet av mars väntar konserter i Jönköping (se fotnot) och på sociala media hintar bandet om att det kanske kan bli fler.

– Vi blev tvungna att stoppa biljettförsäljningen när alla 345 platser sålde slut. Det är många som kommit tillresande, berättar Evalotta Bengtsson, församlingens ordförande i Floda.

– Det här är så fantastiskt kul och jag har träffat många jag känner, säger Karin Svensson från Alingsås.

Som ung bokade hon Salt, Edin Ådahl, Biliams åsna och de andra populära, kristna banden då en grupp ungdomar i Immanuelskyrkan i Stockholm arrangerade välbesökta konsertkvällar som lockade 1 500 personer.

– Jag minns hur vi slet och jobbade med de där arrangemangen. Samtidigt var det jätteroligt och häftigt att som ung få möjligheten att göra sådana saker!

Salt blir inropade på scen både en och två gånger när de spelar i Floda. Nostalgikvällar som dessa vill inte ta slut. Men till slut gör de det ändå. Och även om åren har gått, så sitter stilen där den ska: Anders Börjesson kan alltjämt hoppa högt när låten ska slås av.

Den 27 mars är det dags igen för Salt att stå på scen, denna gången med en konsert i Allianskyrkan i Jönköping. Den 28 spelar man i Smyrna kyrkan i Göteborg, och den 29 blir det ytterligare en konsert i Allianskyrkan i Jönköping.