2022 års ombudsförhandlingar under kyrkokonferensen går förmodligen till historien som det stillsammaste och smidigast genomförda så här långt . Detta trots att det omdiskuterade stadgeändringensförslaget gällande valet till kyrkoledare var en av punkterna.
Efter två år med helt digitala årskonferenser blev årets en hybriddebut. De tre första dagarna med ombudsförhandlingar skedde via det digitala verktyget VoteIT medan lördagens beslutsession skedde på plats i Vårgårda. Detta tillsammans med att det bara fanns tre motioner att behandla, varav två i princip inte behövde diskuteras (eftersom den ena redan var besvarad och verkställd och den andra bakades in i stadgeändringsbeslutet) bidrog till att förhandlingarna gick ganska geschwint.
Den stora frågan gällde alltså styrelsens stadgeändringsförslag, och då främst punkterna för val av kyrkoledare och biträdande kyrkoledare.
Inte förutsett en sådan situation
Det visade sig inför det senaste kyrkoledarvalet 2020, då Arvika Equmeniaförsamling lanserade sin pastor Linda Alexandersson som biträdande kyrkoledarkandidat efter att kyrkostyrelsen lagt fram sina förslag, att stadgarna inte förutsett en sådan situation. Presidiet valde att ta med Alexandersson i omröstningen trots att det enligt de snåriga skrivningarna nog egentligen innebar ett stadgebrott.
Kyrkostyrelsen lägger fram förslaget
Efter valet insåg också kyrkostyrelsen att stadgarna för kyrkoledarvalen var luddiga och svårtolkade, varför man nu la fram sitt förslag till nya stadgar. Huvuddraget är att alla församlingar har rätt att nominera kyrkoledare och biträdande kyrkoledarkandidater, men att det är kyrkostyrelsen ensamma som lägger fram förslaget som då konferensen har att bifalla eller förkasta.
Bland dem som ville tillåta kyrkoledarkandidater föreslagna av andra än kyrkostyrelsen fanns tidigare styrelseledamoten Andreas Möller – som för övrigt deltagit i styrelsens översynsarbete gällande stadgarna.
– I stort sett tycker jag kyrkostyrelsens förslag är bra. Särskilt när det gäller biträdande kyrkoledare, men för kyrkoledare tycker jag nog att det behöver finnas öppningar i stadgarna att andra kandidater än styrelsens förslag kan föras fram. Det handlar om hur vi vill forma vår demokrati. Det handlar också om kyrkoledarens mandat och förtroende, som inte hjälps av att ha valts utan att eventuella motkandidater kunnat prövas på konferensen. Det ger valet av just kyrkoledaren större tyngd om det finns motkandidat.
Kritisk till förslaget
Lars Dalesjö, också han tidigare kyrkostyrelseledamot, var kritisk till förslaget.
– Det är bra att kyrkostyrelsens bereder, men det är skillnad mellan beredning och beslut. I vår demokratiska tradition är kyrkokonferensen det högsta beslutande organet och då måste möjligheten till val finnas. Annars är det inte folkrörelsemässigt.
Ombud från Skårekyrkan i Karlstad argumenterade efter samma linje, men betonade att det behövs en tidsmässig dead-line för nya nomineringar i god tid innan kyrkokonferensen.
Anna Gardström från Linköping var en av flera som pläderade för kyrkostyrelsens förslag.
– Jag ser inget problem med att det är kyrkostyrelsen som bereder och föreslår kyrkoledare. Demokratin säkras genom att vi ombud gett kyrkostyrelsen det mandatet. Det är omöjligt för oss att ha kännedom och kunskap om kandidaterna.
Beslutet efter debatten blev att anta kyrkostyrelsens stadgeändring, med tillägget att kyrkoledaren ska utses med 2/3-delars majoritet.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR