Omsorg om sig själv blir hjälp till andra

– Det är två sidor av samma mynt, att bry sig om och att bli ombrydd. Om du bara sträcker ut dina händer mot andra, om du bara ger ut – vad händer då med dig? 

Cajsa Tengblad sträcker ut sina båda händer, och låter sedan den ena handen vända tillbaka och landa på sitt bröst. 

– Om du bara andas ut som kommer luften att ta slut. Bakslaget som kommer av att inte ta hand om sig själv är att du kör slut på dig själv. Cajsa talar av egen erfarenhet. Hon skriver om det hon själv behöver läsa. Hennes tredje bok hette Prestationsprinsessan (Libris 2013) och handlar om en självupplevd resa. Från att ha prioriterat andras behov framför sina egna på gränsen till självutplåning i tron att det är egoistiskt att ta hand om sig själv kunde Cajsa så småningom börja lyssna till kroppens och själens signaler.

Självomsorgens betydelse

Nyligen släpptes hennes sjunde bok, Ta hand om dig – Nycklar till självomsorg (Libris 2024) där Cajsa fortsätter att utveckla det som blivit hennes livsuppgift, att visa på vägen till ett meningsfullt och självomsorgsfullt liv. Men vad är egentligen självomsorg? 

– Självomsorg är att börja ta sina egna behov på allvar. Mat, motion och sömn – börja där, med dina fysiska och biologiska behov. Titta sedan på dina sociala behov och dina intressen. Vad är viktigt för dig?

En fråga om balans

Det handlar om att ta hand om sig själv så som man skulle ta hand om en god vän, menar Cajsa. I grunden är det en fråga om balans, att inte glömma bort sig själv i omsorgen om andra, något som vi inom kyrkans värld kan behöva jobba lite extra med. 

– I en kyrklig kontext pratar vi ofta om att älska Gud och att älska andra, och det är jättefint. Men vi glömmer den viktiga fortsättningen – att älska andra som du älskar dig själv. Cajsa citerar Paulus ord i Galaterbrevet: Bär varandras bördor. Det står inte, ”bär andras bördor”, men ibland verkar det vara så vi tänker. Vi blir så självuppoffrande att vi inte tänker på att andra finns där för att hjälpa oss att bära det tunga och svåra. Och vi hamnar lätt i fällan där vi aldrig säger nej.

Riskerna med självuppoffring

– Det finns en risk att man som utgivande person faktiskt blir utnyttjad, till exempel i kyrkan. För tänk efter, vem ber man om hjälp? Det är lätt att ställa frågan till den som man vet alltid ställer upp. Tillbaka till bilden om att bara andas ut och aldrig andas in. Du måste andas in för att fylla på med det som ger dig kraft. – Hur laddar du? Var finns dina laddstationer? Det kan se så olika ut för oss, säger Cajsa. På föreläsningar brukar hon ställa frågan och få de mest varierade svar. 

– Någon sa att ”jag får energi av att städa” och jag hörde riktigt hur andra suckade. En annan sa att ”jag virkar mig genom kriser”. Själv tankar Cajsa energi i naturen, gärna i ensamhet vid Vätterns strand, bara ett stenkast från huset där hon bor. 

– Naturen är så överväldigande, jag blir så lätt förundrad. Också i möten med människor blir jag förundrad och kan känna – wow! Att äta något extra gott till kvällsmat, sätta guldkant på vardagsmaten eller att tappa upp ett skumbad och tända levande ljus är också viktiga laddstationer för Cajsa. – Att byta våra måsten och borden mot vill och behöver är ett bra sätt att öva sig i självomsorg.

Har blivit till en hälsohets

Å andra sidan kan man fundera, behöver vi verkligen prata om självomsorg i ett samhällsklimat som mer än någonsin tidigare handlar om ”självet”, att boosta sin hälsa och sitt ego och förverkliga sig själv? Jo, just därför, menar Cajsa, att det som var tänkt som påfyllning och återhämtning har blivit till en hälsohets där alla jagar efter att få må bra. 

– Jag tror inte att livets mening är att må bra. Du kan ha perfekt hälsa men ändå känna en känsla av meningslöshet. Du kan också lida av allvarlig sjukdom men samtidigt leva ett meningsfullt liv. Den viktiga frågan vi måste ställa oss är: hur kan jag leva ett meningsfullt liv. Cajsa citerar en av psykologins stora pionjärer, Viktor Frankl, som menar att det existentiella tomrummet, bristen på meningsfullhet, är människans stora problem. 

Människan i dag vill må bra och vara lycklig och ha allt – och man ska ha det nu. Men livet är som en hallonlakritsskalle, både sött och salt. 

– Människan i dag vill må bra och vara lycklig och ha allt – och man ska ha det nu. Men livet är som en hallonlakritsskalle, både sött och salt. Cajsa ser verkligen sig själv i den där godisbiten. Hon beskriver sig som en orossjäl. När hon var liten var hon jätterädd för att bli sjuk. I dag har rädslan och oron tagit många fler former. Svart och kladdigt, precis som lakritsbiten. 

– När vi tycker att något i livet är viktigt så oroar vi oss lätt för det, säger Cajsa.

Hon har kämpat sig igenom skilsmässa, pandemi och arbetslöshet – och lever i dag tillsammans med Arne som i sin tur lever med obotlig cancer. Men mitt i allt det mörka så fylls Cajsa samtidigt av så mycket förundran, glädje och tacksamhet över livet. Hon plockar in nyutslagna kvistar av hägg som fyller vardagsrummet med doft och skönhet och hon njuter av våren och värmen som väcker allt till liv igen. – Gud säger till mig: Jag vill att du kopplar upp dig mot mig. Du är en hallonlakritsskalle och du är älskad. Det är de goda nyheterna.

Att identifiera brister i självomsorg

Hur vet jag om jag brister i självomsorg? Hur kan jag själv se och förstå att jag blivit bättre på att ta hand om andra än att ta hand om mig själv? För Cajsa blev det en väckarklocka när hon befann sig på botten med daglig hjärtklappning, sömnsvårigheter och minnesluckor och en klok terapeut sa till henne: ”Vem bryr sig om dig?” Den frågan vill Cajsa gärna skicka vidare till fler. – Inventera ditt sociala nätverk. Sätt dig själv i mitten och ställ dig själv frågan: Hur många bryr du dig om? Och hur många bryr sig om dig? Om det finns obalans här, fråga dig själv – hur kan jag göra det mer hållbart? Och syftet med självomsorgsfull vila är inte att vi ska bli en självfokuserad soffliggare. 

– Självomsorg och återhämtning ger ny kraft, kreativitet och inspiration så att vi nyfiket kan ge oss ut i världen och bidra med våra resurser och färdigheter.