”Rimligt att använda bistånd till flyktingmottagning”

Bör Svenska kyrkan, ­frikyrkorna eller andra kyrkliga huvudmän driva fler konfessionella fri­skolor?

– Det är viktigt att slå fast att 85 procent av eleverna går i kommunala skolor, resten i friskolor och av dem går en liten andel i konfessionella skolor. Jag kan inte se att det finns ett stort behov av fler, däremot finns det konfessionella skolor, främst muslimska, som inte har fungerat.

– Vi har sagt att vi vill ha ett tillfälligt stopp för nya etableringar av konfessionella friskolor, vi måste ha en bra struktur för att se att de som startar drivs rätt.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till andlig utveckling. Tycker du att den rätten tillgodoses i Sverige i dag?

– Det är svårt att mäta. I grund och botten tycker jag det är ett föräldraansvar, som så mycket annat. I Örebro, där jag bott en stor del av mitt liv, har Svenska kyrkan och frikyrkorna fantastiska verksamheter där barn får komma i kontakt med kyrkan på olika sätt. Det är i samhället man har möjligheten att utveckla det om man vill.

Ska det vara förbjudet att ­offentligt agera på ett sätt som religiösa grupper upplever som djupt kränkande, som att bränna eller förstöra religiösa skrifter?

– Nej, av det skälet att svensk yttrandefrihet är stark och viktig. Det betyder inte att det är smart och bra att bränna Koranen, och jag förstår att människor kan känna sig kränkta, men det är inte en anledning att förbjuda. Rättigheten att bränna Bibeln ­eller Koranen måste finnas kvar.

– Det finns nu en diskussion om detta är hets mot folkgrupp, något som jag tycker är en märklig inställning. Att vara kristen ­eller muslim är inte att tillhöra en speciell folkgrupp. Vi måste värna vår åsiktsfrihet, om vi börjar backa från sådana värderingar blir jag orolig.

Behövs det mer samtal, då många i Sverige inte alls verkar se det på det sättet?

– Jag tror det är viktigt att när man kommer till Sverige från en bakgrund där man inte är van vid yttrandefrihet, att man får veta vilka rättigheter och skyldigheter som man har. Den som vill kasta sten på den som bränner Koranen ska inte bo i Sverige, för här har man rätt att göra det. Då får man välja ett annat land.

Tror du att det är glasklart för alla som kommer till Sverige?

– Nej, och det är ett problem. Om man bor med människor som inte tar till sig detta så skapas ­parallellsamhällen.

Ska trossamfund, religiösa föreningar och ungdomsorganisationer få stöd av skattemedel?

– Civilsamhället fyller en ­väldigt viktig roll i Sverige, och det finns anledning till att olika organisationer kan få ett stöd, vilket inkluderar kyrkor och trossamfund. Men det är viktigt att de pengar som skattebetalarna bidrar med går till verksamheter som följer de värderingar som samhället bygger på; alla människors lika värde, rätten att vara vem man vill och att älska den man vill. Extremism och hedersförtryck ska inte ha ett enda korvöre.

Hur ska det gå till i praktiken?

– Det kommer alltid att finnas gränsdragningsdiskussioner, men alla som vill ha skattemedel måste ha en verksamhet som vilar på våra grundläggande värderingar. Vi får inte vara naiva. Vi tycker inte att etniska föreningar ska ha stöd av det offentliga. Man får förstås bedriva verksamheten ändå, men utan offentligt stöd.

Ska skatterna på fossila driv­medel sänkas trots att det ­påverkar klimatet?

– Just nu säger människor upp sig från jobbet för att de inte har råd med bensin. En busschaufför som ska vara på jobbet halv fem har kanske inte alternativ till bilen. Många människor kämpar med ekonomin. Om man sänker priset så kommer det fortfarande att vara väldigt kostsamt, och det är inte så att svenskar kommer att okynnesköra.

– De som är helt beroende av bilen kan inte ta hela bördan av omställningen. Vi måste få med oss människor på omställningsresan.

Ska framtidens energibehov ­mötas med hjälp av kärnkraft?

– Vi måste satsa på kärnkraft. Att vi lagt ner fyra reaktorer har ökat utsläppen. Kärnkraft är viktigt för klimatet och omställningen.

Vissa säger att det är gammal teknik och vill bygga ut vind­kraften.

– Om man fördjupar sig i frågan kan man konstatera två ­saker. Sverige behöver fördubbla sin elproduktion till år 2045. Det kommer inte att gå med enbart vindkraft, det är inte stabilt och planerbart.

Det tar lång tid att bygga ut kärnkraft.

– Man ska säga som det är. Både havsbaserad vindkraft och kärnkraft tar långt tid. Vi är inte emot vindkraft, men vi vill se en annan mix än regeringen. Och om vi får en ny regering i höst så kan vi för första gången få en majoritet för att bygga ny kärnkraft.

Är det kyrkors uppgift att ta ställning i frågor som till exempelvis klimatfrågan, staten ­Israels politik eller gruvbrytning i Sverige?

– Som vice partiledare i Moderaterna så är det inte min uppgift att tala om vilka åsikter Svenska kyrkan ska ha. Om jag har tankar kring det som medlem så kan jag ta det med min egen präst. Kyrkan får bestämma själv över det. Men man får också tänka på om man som kyrka inkluderar eller exkluderar människor.

Ska vigselförrättare ha rätt att säga nej till att viga par, av skälet att paret är samkönat?

– Jag är glad för att en stor majoritet av prästerna i Svenska kyrkan viger samkönade. Hade jag varit präst så hade jag gjort det. Men vi har inget förslag om vigselplikt. I grund och botten måste det vara en fråga för trossamfunden, där det skett en utveckling som jag är glad för.

Är det rätt att ta pengar till flyktingmottagandet ur biståndsbudgeten?

– Ja, det är något som många länder gör. Det är också ett sätt att hjälpa människor, att ta emot flyktingar. Vi har också en otroligt stor biståndsbudget, med ett enprocentsmål som innebär att budgeten växer varje år. Att använda delar av den budgeten är helt rimligt.

Borde inte Sverige ha råd ändå?

– Självklart ska vi hjälpa människor i nöd. Men vi har stora behov även här, vi har stora integrationsutmaningar, brottslighet och pensioner. Vi har både ansvar för människor i andra länder och i vårt eget land.

– Vi tycker att man ska behandla bistånd som andra stora viktiga frågor. Där sätter man upp fyraåriga ramar. Vi tycker att 0,7 av BNI är en rimlig nivå, då är vi fortfarande en stor givare.

Ska Rysslands agerande mötas med ökade satsningar på icke-våld?

– Om man tror att kriget i Ukraina kan lösas med icke-våld så tycker jag man är naiv. Om inte Ukraina gjort motstånd så hade Putin tagit över hela landet. Vi ska fortsätta att stötta med vapen. Det finns värden som är värda att försvara militärt. Men man ska även ­försöka med diplomatiska lösningar.