Roland Utbult talade ur hjärtat. Foto: Po Flodström
HÖNÖKONFERENSEN. Öprofilen, politikern och Minns du sången-profilen berättade öppenhjärtigt om när frun gick bort, under ett av mötena på Hönökönferensen.
Lämna de religiösa mallarna och förutfattade meningarna bakom dig. Så bjuder Jonas Lind in, den numera nästan fullsatta Hönöhallen, till måndagens kvällsmöte med Ida-Maria Brengesjö.
Men, först vankas det auktion. Duken från det gamla tältet är nu omskapat till ett flertal målade dukar för fri budgivning. Auktionen får dock snart avbrytas när de yngre skaran i publiken budar upp det första exemplaret över en miljon. För de som önskar stödja konferensen går konstverken emellertid att buda på i en lite mer moderat prissättning i konferensreceptionen.
Innan kvällens predikant, equmeniakyrko evangelisten Ida-Maria Brengensjö, inleder äntrar dock en ”hemlig gäst” scenen – till de tillresta gästernas förtjusning. Minns du sången- profilen Roland Utbult står för kvällens vittnesbörd, där han berättar om den storm som drabbade hans liv då hans första fru fick hembud i förtid på grund av sjukdom. Därefter bjuder artisten på duetten ”Då kom Jesus” tillsammans konferenskören och deras orkesterledare Hanna Ekstedt
Därefter tar I-M över med en utmanade förkunnelse till hela församlingen.
Då bär han dig
- Du som är fast i din trygga församlingsmiljö, du som reser från samfundskonferens till samfundskonferens och har det gött över en räkmacka med andra syskon. Jesus utmanar dig att lämna din trygga båt och ta klivet ut i stormen. Men också till dig, som befinner dig i en storm där livet skaver och livets sorger binder dig – tror jag Jesus vill säga till dig att lämna båten. För när du släpper relingen och går ut i vågorna med blicken fäst på Jesus. Då kommer han att kunna bära dig.
Oavsett om du lider av dåligt mående, bitterhet eller bara den trygga församlingsmiljön. Jesus lovade aldrig att stilla stormen, utan att finnas där och hålla vår hand på vår vandring genom den stormiga tillvaron.
Är den krasshet hon gav uttryck för blev resultatet av den stora orkan som drog genom hennes liv i samband med hennes pappas självmord? Något du kan höra henne berätta mer om senaste avsnitten av Sänd. Samtalet.
I-M säger att hon själv inte gjort den kopplingen, men tycker att det är en intressant reflektion.
Vi sjukskrivs inte för sorg
Roland tillägger att han ibland funderar över det här med att vi i Sverige inte får sjukskriva oss för sorg, att vi förväntas fungera normalt även när vårt liv blir en orkan.
- I mina sånger försöker jag gestalta det hopp I-M talade om. Hoppet om att vi aldrig är ensamma i Stormens öga.
Skymningen sänker sig över Ön och medan det äldre gardet drar sig tillbaka till räkmackorna som serveras i Betelförsamlingen och Hönö Missionskyrkas respektive kaféer fylls Hönö-hallen istället av tonåringar.
Vart har ni varit hela dagen, frågar mötesledaren från scenen?
- Sovit!, Hängt på klipporna!, Badat! – är några av de utspridda ropen som möter henne från publiken.
Att nattmötet riktar sig till en yngre publik märks direkt i energin som intar lokalen. En mer uppslupen och lättsam atmosfär infinner sig, där de spontana yttringarna från publiken direkt tar en större plats i rummet. Mycket känns bekant från Nyhem och Torp, samtidigt som Hönökonferensens nattmöten visar att det går att köra låtar som gudstjänstbesökarna känner igen på en behaglig volym som alla generationer kan trivas med, utan att ungdomarna tycks bli mindre innerliga i sin tillbedjan.
Behöver inte prestera
Hanna Möllås bjuder in alla ungdomarna att boka in enskilda själavårdsamtal med henne och Själavårdsteamet under konferensen innan Stockholms Filadelfias YA-pastor Anton Ahlmark inleder sin predikan om det unika med det kristna hoppet.
-Vi behöver inte kämpa och prestera för att klättra upp på stegen till Gud, vi tror på en Gud som istället använder den stegen för att klättra ned till oss, konstaterar han – medan den unga publiken brister ut i varma applåder.
Po Flodström
sandaren@sandaren.se
LÄGG TILL NY KOMMENTAR