Ukrainske prästen: "Rysk-ortodoxa kyrkan bryr sig inte om folket"

Hans bror ryckte in i militären när Ukraina attackerades av Ryssland, och hans mamma och syster flydde till honom i Sverige. Trots att Cyril Hovorun bor i Stockholm och arbetar vid Enskilda högskolan berörs han djupt av kriget i hemlandet.

Berättat om flyktingarnas situation

När Sändaren möter honom på ett möte arrangerat av Sveriges kristna råd i Göteborg har han precis berättat om flyktingarnas situation, och han reser i dag över världen för att ge röst åt det ukrainska folket. Han har hjärtat i Ukraina, samtidigt som han har inblick i den rysk-ortodoxa kyrkan. Under flera år var han verksam i en skola i Moskva, knuten till den rysk-ortodoxa kyrkan, och är bekant med många i kyrkan.

– Den rysk-ortodoxa kyrkan har i dag en central roll som stöttare av kriget, säger han.

Protester öppet

Hans bedömning är dock att den rysk-ortodoxa kyrkan är splittrad. Det finns en mycket liten grupp som protesterar öppet mot kriget, och en något större grupp som är motståndare till kriget men som väljer att vara tyst.

– Det beror på rädslan. Det är förbjudet att opponera sig mot kriget, det kan leda till fängelse. Och en präst som gör det blir straffad av sin biskop, säger han.

Kyrkans ledning stöttar öppet kriget, medan det som han bedömer är det största gruppen också gör det, men passivt.

– Det finns flera orsaker till stödet. För somliga är det ett heligt krig, man tycker att väst består av otrogna som har ockuperat det heliga landet Ukraina. De tycker den ryska armén gör ett bra jobb som befriar Ukraina från krafter som förstör familjen, säger han.

Messiansk föreställningsvärld

De som brinner mest för kriget upplever att de har ett uppdrag från Gud att besegra västvärldens ideologi och militär, och rör sig i en messiansk föreställningsvärld. Cyril Hovorun ser detta som en förvriden teologi som tagit sig in i den ortodoxa kyrkan, och liknar den vid hur nazismen infiltrerade kristendomen i Tredje riket. Där skapade Deutsche Christen med en djupt antisemitisk teologi, som många kristna accepterade.

Efter andra världskriget var de tyska kristna tvungna att göra upp med sig själva och sin teologi.

– Ett viktigt teologiskt och intellektuellt arbete gjordes för att frigöra kristendomen och för att skapa en teologi efter Auschwitz. Vi behöver nu en teologi efter Bucha, säger han till Sändaren.

Men de tyska kristna gjorde upp med sin teologi först när landet låg i ruiner. Hur ska det göras i Ryssland?

– Ryssland måste besegras, annars finns det ingen möjlighet till fred i Europa. Det går inte att förhandla med regimen, den måste försvinna. Det finns hälsosamma rörelser som behöver stöd. En teologi efter Bucha kan bara få inflytande efter att Ryssland förlorat, säger han.

Stor missräkning

För den ryska ledningen har kriget blivit en stor missräkning. Förlusterna är enorma. Det finns inga säkra uppgifter över hur många ryska soldater som dödats och skadats men det rör sig troligen om betydligt fler än 100 000. Cyril Hovorun berättar att den rysk-ortodoxa kyrkan före kriget bekymrade sig för demografin, då låga födelsetal gör att den ryska befolkningen stadigt minskar.

– Nu minskar befolkningen när soldater dör men kyrkan säger inte ord. Precis som Putin bryr kyrkan sig inte om folket. Hur många ryssar som än dör så kommer inte kyrkans ledning att ändra sig, säger han.

Han har fortfarande kontakt med ryssar, som han kallar resonabla och sunda. Felet som västliga organisationer gjort när de försökt att stötta den svaga ryska demokratin är att de sökt kontakt med institutioner, menar han.

– Det var institutionerna som först kapitulerade för Putin. Den goda strategin hade varit att mer samarbeta med enskilda människor, säger han.

Rysk-ortodoxa kyrkan

Inom ekumeniska sammanhang har det diskuterats hur den rysk-ortodoxa kyrkan ska hanteras. Kyrkan har fått vara kvar till exempel i Kyrkornas världsråd och under den stora generalförsamlingen i Karlsruhe deltog en delegation från kyrkan. Cyril Hovorun är kritisk till hur kriget hanterades under det mötet.

- Det togs upp i samtal, men det kom inte ett officiellt uttalande om att det som kyrkan gör är fel. Därför tyckte delegationen för den rysk-ortodoxa kyrkan att de klarat sig bra, de kände sig stärkta efter Karlsruhe, säger han.