Så blir biståndet efter regeringens budgetbesked

Biståndsdebatten har varit het de senaste månaderna. Ett läckt dokument från Utrikesdepartementet visade att regeringen hade planer på att i högre grad stödja Ukraina med biståndsmedel, och att låta delar av biståndsbudgeten gå till svenska exportföretag. När budgetpropositionen presenterades idag så ligger dock målet för biståndet fast: att förbättra levnadsvillkoren för människor i fattigdom och förtryck. Det arbetet ska utgå från internationella överenskommelser som Agenda 2030.

Kunde varit värre

- Vi tycker att det är bra mål och det är en stor förbättring i jämförelse med den läckta reformagendan att man också lagt till en skrivning om utvecklingseffektivitet som ska utgå från internationella överenskommelser, säger Mattias Brunander, som är generalsekreterare i biståndsorganisationen Diakonia.

Tror ni att regeringen tagit intryck av kritiken mot reformagendan?

- Kanske inte alla partier, men vi vet att några tagit intryck för de håller med om vår kritik, säger han.

För år 2024 anslås 56 miljarder kronor till bistånd. Regeringen beräknar att nivån på biståndet förblir på densamma under 2025 och 2026.

- Det är ett problem att det tillkommit så stora kostnader för Ukraina, som måste tas någonstans från den befintliga ramen. Om vi hade behållit enprocentsmålet så hade vi haft marginal för Ukraina, säger han.

Förväntar sig nerdragningar

Budgeten ger dock bara en översiktlig bild av biståndsutgifterna, och anger inte vilka områden som kommer att få mindre pengar. Mattias Brunander fruktar att mottagarorganisationer i världen, precis som förra året, med kort varsel kommer tvingas att göra nerskärningar.

-  Vi hoppas att vi inte kommer hamna i samma situation som då. Regleringsbrevet kom före jul med besked om nerdragningar, som gjorts utan konsekvensanalys och med kort varsel, säger han.

Sådan kortsiktighet gör det svårt för biståndsorganisationerna att arbeta långsiktigt, och skapar också osäkerhet på plats i de länder som mottar svenskt bistånd.

- För mottagarna blir det väldigt skakigt och oroligt, säger han.

Ifrågasätter om det är bistånd

333 miljoner av biståndsbudgeten ska användas som exportkrediter för svenska företag som ska hjälpa till med återuppbyggnaden av Ukraina. Mattias Brunander är kritisk till denna utgiftspost.

- Det handlar inte längre om bistånd utan om exportstöd till svenska företag. Det är ytterst tveksamt om det ens kan redovisas som bistånd, säger han.

I Tidöavtalet betonas vikten av civilsamhället, och att civila aktörer ska få en viktigare roll i biståndsarbetet. Mattias Brunander tycker inte att dessa löften har infriats i de biståndsbudgetar som den borgerliga regeringen lagt fram.

- Vi tycker det är ett brott mot Tidöavtalet, säger han.

Han är dock lättad över att den så kallade reformagendan inte fått fullt genomslag i budgetpropositionen.

- Den tyckte jag var katastrofal och oinitierad, det här är överlag kompetenta skrivningar, av det lilla som skrivs om bistånd.