Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) redovisar i en ny rapport hur det extra statliga stödet till ideella organisationer för socialt utsatta används. För Equmeniakyrkans del har mycket handlat om att skapa mötesplatser av skilda slag. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT
Lågkonjunktur och inflation har slagit hårt mot många människor. Nu har det kommit en rapport om hur organisationer genom statligt stöd nått socialt utsatta.
Den förra regeringen införde under coronapandemin ett särskilt stöd till organisationer som arbetar med socialt utsatta människor. Den nuvarande regeringen har förlängt det stödet och under 2023 delades 48,5 miljoner kronor ut till ideella föreningar och trossamfund.
Nu har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) kommit med en rapport om hur medlen användes under förra året. Den visar att Sveriges stadsmissioner fick mest av alla, 10 miljoner kronor. Därefter kom Röda korset och Svenska kyrkan. Equmeniakyrkan fick 2,5 miljoner kronor som har fördelats till församlingar ute i landet.
Betytt mycket för församlingarnas arbete
Enligt Inga Johansson, samordnare för kyrka-samhälle på Equmeniakyrkan, har det statliga bidraget betytt mycket för församlingarnas arbete. Genom dessa medel har församlingar skapat öppna mötesplatser, som kaféer, lunchserveringar och boenden. Behoven är stora under lågkonjunkturen.
– Det har bidragit till att församlingar ute i landet har kunnat hålla ut i arbetet, säger hon.
Andra satsningar har varit hembesök hos äldre. Många församlingar har också satsat på att nå ukrainska flyktingar.
– Där är behovet fortfarande väldigt stort. Många församlingar har språkkaféer för ukrainare, säger hon.
En stor del av arbetet bygger på ideellt engagemang. I många församlingar har volontärer kommit till som i vanliga fall inte går i kyrkan.
– Många känner att de äntligen fått en uppgift, säger hon.
Orkar församlingarna hålla ut?
– De är så engagerade och tycker också att det är roligt, så jag tror det.
Finns det någon risk med att församlingarna blir beroende av bidraget för sin verksamhet?
– Kanske, men jag tror att församlingarna skulle göra det ändå, utan bidrag. Men bidraget gör att man kan göra mer, och att det blir mer uthålligt.
Regeringen har aviserat att organisationer kan söka bidraget även under 2025, men det är oklart hur länge satsningen kommer att pågå.
– Vi skulle förstås önska att det vore mer långsiktigt, säger Inga Johansson.
Kunnat ta emot fler människor
Enligt MUCF:s rapport har bidragen lett till att organisationerna kunnat ta emot fler människor i sina verksamheter. Räddningsmissionen kunde hjälpa mellan 25 och 125 fler personer per månad jämfört med 2022 vid sina frukostkaféer där man både serverar mat och delar ut kläder. De serverade nästan 1 500 fler frukostar under året. Frälsningsarmén uppgav att de tack vare bidraget har kunnat hjälpa utsatta hushåll att slippa bli vräkta från sina bostäder.
Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF, skriver i ett mail till Sändaren att myndigheten kontrollerar att bidraget gått till rätt syfte.
Inte destinerat till ett specifikt projekt
– Bidraget är ett organisationsbidrag vilket gör att organisationerna kan använda bidraget till olika aktiviteter eller ändamål i sin verksamhet som förhåller sig till bidragets syfte, men bidraget är inte destinerat till ett specifikt projekt i samma utsträckning som ett projektbidrag som sker mot en speciell inriktning.
Regeringen har för 2024 get MUCF i uppdrag att fördela 56 miljoner kronor i bidrag till organisationer som arbetar med socialt särskilt utsatta.
– 2025 års bidragsbelopp är ännu ej klara och MUCF förväntar sig att få ta del av det aktuella beloppet i ett av regleringsbreven som kommer i slutet av december, säger hon.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR