Så kan Sverige få en annan syn på religion

Norges nya lag om trossamfunden trädde i kraft för tre år sedan, och bygger på idén att samhället ska vara ”livssynsöppet”. Det innebär att religion och livsåskådningar inte ska ses som problem utan som tillgångar.

Humanisterna är med i rådet

Räddningsmissionen hade tillsammans med Betlehemskyrkan och föreningen Valv i Göteborg ordnat ett seminarium om hur Sverige kan lära av Norge på detta område. Deltog gjorde bland andra Ingrid Rosendorf Joys, som är generalsekreterare för Samarbeidsrådet for tros- og livssynssamfunn, som ungefär motsvarar Sveriges interreligiösa råd. En viktig skillnad jämfört med Sverige är dock att de norska humanisterna har en självklar plats i rådet, något som Ingrid Rosendorf Joys ser som en stor fördel.

- De håller oss andra sanna, för många religiösa säger att religion är så otroligt positivt. Men vi vet att religion också kan användas i andra syften, och humanisterna tvekar inte att påpeka det, sa hon.

Kan få höra böneutrop

Hon förklarade att ett livssynsöppet samhälle är ett där man har rätt att tro, men också att börja tro och att sluta tro, eller att byta religion. Religionsfriheten ska inte bara existera i teorin utan religionen ska kunna levas ut i vardagslivet.

- Det är ett samhälle där människor ska kunna utöva sin tro från födelsen till graven.

Det är också ett samhälle där medborgarna får finna sig i att möta religiösa uttryck, till exempel i form av kyrkklockor eller kanske böneutrop. Och där människor kan bära religiös klädsel.

- Det är ett samhälle där religionen inte reduceras till privatsfären, sa hon.

Rådet har ofta att hantera sådana praktiska frågor om religiöst liv, och hur omgivningen hanterar. Däremot strävar man inte efter enhet i teologiska frågor.

- Vi är oeniga om vilken gud som är starkast, eller om det ens finns en gud. Men vi är eniga om att alla ska kunna leva ett gott liv, sa hon.

Inte bön i skolan

På plats fanns politikerna Jonas Attenius, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, och Elisabet Lann, kristdemokratiskt kommunalråd i Göteborg. Emil Mattson, direktor för Räddningsmissionen , pressade dem om religionens plats i staden. De var båda överens om att Göteborg ska vara en stad för alla.

- Att ha ett öppet eller tolerant samhälle är grunden. Vi har sett en utveckling på senare tid, där det skett en polarisering i samhället, och somliga ställer grupper mot grupper. Det är klart att det slår igenom, sa Jonas Attenius.

Elisabet Lann kände en liknande oro.

- Jag tycker att rädslan att visa sin religiösa tillhörighet är jätteproblem. Och sådana utspel om att förbjuda halvmånar respekterar inte religionsfriheten, sa Elisabet Lann, med hänvisning till olika uttalande som sverigedemokratiska företrädare gjort den senaste tiden.

Men de såg olika på hur stor plats religiösa uttryck ska få ta i skolans värld.

- Vi tycker inte att bordsbön hör hemma i skolan, oavsett vilken religion det gäller, sa Jonas Attenius.