Så mycket tjänar pastorer och diakoner

Stigande matpriser, elräkningar och andra ökade kostnader blir kännbara för många löntagare. Årets löneörelse som nu är i gång ter sig därför särskilt viktig för flera yrkesgrupper.
Enligt Arbetsgivaralliansens statistik för trossamfund och ekumeniska organisationer hör inte frikyrkans folk till någon löne­topp precis. Medan medianlönen för medelsvensken ligger på 33 000 kronor hamnar medianlönen för en pastor i en större församling på 31 588 över hela riket. I en mindre församling och för samtliga diakoner går medianlönen precis under 30 000 kronor-strecket.
Minst i plånboken får den som jobbar i Norrland, där median­lönen är 29 000 kronor före skatt.

Statistiken avser ett förhållande som gäller medelpastorn och diakonen, alltså det stora flertal som ligger mellan den 25 och 75:e percentilen. Då sträcker sig summorna mellan 27 857 till 34 420.
– Det finns naturligtvis de som tjänar mer, men de är väldigt få och därför är medianvärdet mer rättvisande. Immanuelskyrkan i Stockholm är exempelvis ett undantag men den som är föreståndare där är snarare koncernchef i ett större företag med flera dotterbolag, konstaterar Jan-­Eric Rönngren på Arbetsgivaralliansen.

I stort sett ett låglöneyrke

En föreståndarlön där låg enligt skatteverkets uppgifter på runt 65 000 förra året, vilket är mer också än Equmeniakyrkans kyrko­ledare, biträdande och regionala diton. Equmeniakyrkans näst största församling, Betlehemskyrkan i Göteborg, betalar sin föreståndare knappa 50 000.
– Men detta är undantag. I stort är det här ett låglöneyrke och har varit det länge, konstaterar Rönngren som är arbets­givarnas representant i kommande förhandlingar.

Förhandlingar inleds i höst

Förhandlingarna inleds inte förrän i höst, och Rönngren väntar först in de pågående förhandlingarna kring Märket, alltså det som indikerar hur mycket lönerna bör öka kollektivt under avtalspersioden. Något som drivs av Industrins avtalsförhandlingar.
Han tror dock att man kan räkna med ett ettårigt avtal och runt tre procents ökning generellt.
Att det skulle bli en extra löneökning för pastorer och diakoner håller han för otroligt.
– Alla parter vill höja lönerna för de här grupperna, jag får själv samtal från församlingar som oroar sig för pastorernas löner. Men det är också problematiskt med tanke på att lönerna ofta styrs av vad de enskilda församlingarna faktiskt kan betala, säger arbetsgivaralliansens Jan-Eric Rönngren.
Pär Götefelt, pastor och ord­förande i sektion Equmeniakyrkan hos Vision hoppas ändå att man ska kunna enas om att årets ökning kan få extra skjuts med tanke på det samhällsekonomiska läget.
– Jag tror inte man blir pastor på grund av pengar, men vi är ju en del av ett system där du måste ha en viss lön för att kunna täcka upp olika omkostnader, hem, hus och vad det kan vara. Så det är viktigt att i alla fall inte hamna på efterkälken, konstaterar han.

Är det extra känsligt att prata lön när man är pastor eller diakon?
– Nej, det tror jag inte. Vad jag däremot hör är att många lyfter otydliga ramar för arbetstid som ett problem.
Allt fler kyrkoanställda jobbar numera också deltid. Särskilt tydlig är trenden bland kvinnor där 58 procent i den aktuella statistiken inte jobbar heltid.
– Jag vet att man i en del församlingar sagt att det är bättre att ha deltider än ingen tjänst alls om man behöver dra ner. Men det krävs att man hanterar det så att det verkligen blir att man jobbar de procenten. Det är nog lätt att tiden springer iväg som en heltid men inte lönen annars, konstaterar Pär Götefelt.

Är pastorer och diakoner överlag nöjda med sina löner, uppfattar du?
– Det finns de som säger att de som lämnat pastorsyrket för att bli präst de senaste tio åren inte enbart gjort det av teologiska skäl, men det skulle man behöva borra lite mer i för att verkligen veta.
Pär Götefelt tror dock att många Equmeniakyrkopastorer ligger lite högre än vad den totala statistiken visar.

Fyra års akademiska studier

– Vi brukar säga att man ska kunna förvänta sig en grundlön på runt 33 eller 34 000, säger ­Götefelt.
Men även med den uppräkningen förefaller lönen aningen låg med tanke på de runt fyra års akademiska studier och med den praktik som ingår. En lön man tidigare sades skulle kunna jämföra med en högstadielärares, men till grundskollärarnivåer skiljer runt 4 000 kronor sett till SCB:s senaste statistik över median­löner.
– Det är inte svårt för en pastor eller diakon att få högre lön om man ger sig ut på den ”vanliga” arbetsmarknaden. Man väljer nog helt enkelt inte de här yrkena för pengarna. Tyvärr ser det ju ut som att den negativa lönespiralen lär fortsätta med minskande ekonomi och åldrande medlemstal i församlingarna, konstaterar Rönngren.
En grupp som sticker ut positivt är sjukhus och-fängelsepastorerna, som generellt avlönas högre än sina församlingskollegor.
– Här tror jag en anledning också är att finansieringen delvis kommer utifrån, menar Rönngren.

”Man behöver naturligtvis en rimlig lön”

Den som vill läsa till pastor eller diakon för arbete inom Equmeniakyrkan måste förbereda sig på flera års totala studier.
Men hur mycket pratas det egentligen om lönen för den examinerade under studie­tiden?
– Inte så mycket mellan eleverna egentligen men Vision har varit här och det var väldigt bra, menar pastorskandidaten Carl Lagerqvist.
För hans egen del läser han inte till pastor för pengarna, men menar att det kan spela roll i val av framtida tjänst.
– Man behöver naturligtvis en rimlig lön för att kunna klara av omkostnaderna.
I jämförelse med liknande långa utbildningar ligger pastors och diakonlönerna i frikyrkan så gott som alltid ett par tusenlappar efter. Jämför man med präster och diakoner i Svenska Kyrkan är skillnaden uppåt 10 000 kronor.
– Jag tror inte det är dumt att prata mer om det, även om det nog aldrig kommer vara det viktigaste. Däremot tror jag många önskar en god arbetsmiljö och möjlighet med tid för att få ihop familj och annat.