Saknar viktiga frågor

Biståndsorganisationen Diakonia efterlyser det internationella perspektivet i valrörelsen. Svenska skattebetalare betalar 40-50 miljoner i svenskt bistånd, vilket borde väcka diskussioner om bland annat prioriteringar, menar generalsekreterare George Andrén. Men frågan är större än så, säger han.

– Sverige är en del av världen och utan att se att svensk politik har en internationell koppling förstår man inte vad man röstar på. De beslut som fattas i Sverige påverkar människor i andra länder. I årets valrörelse har man i viss mån pratat om EU och Nato, men nästan inget om överenskommelserna med världens övriga länder och vad de innebär för Sverige.

George Andrén efterlyser mer diskussion om vapenexport, demokrati och mänskliga rättigheter. Migrationsfrågan har för ensidigt handlat om hur många Sverige kan ta emot, men nästan inget om Sveriges roll i världen och om människosyn, anser han.

Även Sveriges Kristna råd saknar frågor om global solidaritet, fattigdomsbekämpning och rättvisa. Björn Cedersjö, direktor i SKR, tycker också att synen på religion och livsåskådning har fått för lite plats i valrörelsen. I den mån frågorna har lyfts så handlar det om böneutrop och konfessionella skolor och inte om religionen som en del av det goda livet.

– Jag skulle vilja se mycket mindre av uppskruvade, konfliktfyllda debatter och mer av lågmälda samtal där politikerna förklarar de vägval man gör och varför. Men det tonläget har kommit bort i den medielogik som finns i Sverige.

SKR har i opinionsbildning och i politikeruppvaktningar drivit frågan om situationen på förvaren med långa häktningstider. Även denna fråga lyser med sin frånvaro i valrörelsen.

Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare i Kristna Fredsrörelsen, tycker att försvarsdebatten helt har dominerats av argumenten för ett starkare försvar. Hon skulle hellre vilja se en debatt om åtgärder för ett långsiktig och förebyggande fredsarbete.

– När man pratar om svenskt försvar handlar det nästan uteslutande om mer och effektivare vapen. Pengar som exempelvis finansierat ett nytt robotsystem skulle kunnat användas bättre genom att bygga säkerhet för oss medborgare. Det är större risk att vi drabbas av naturkatastrofer än av en väpnad konflikt, men det är inte ett argument som hörts i debatten.

Maria Nilsson, generalsekreterare Hela Människan, saknar politiska initiativ som riktar sig mot samhällets mest utsatta.

– Hela Människan har i många år fört talan för de människor som aldrig får höras och synas i samhället. Det är viktigt att våra riksdagspolitiker jobbar med riktlinjer för hur de självstyrande kommunerna ska agera för den här gruppen. Förra året pratades det mycket om tiggarna, men i år har EU-migranterna varit en icke-fråga.

Marika Markovits, direktor i Stadsmissionen, har delade känslor när det gäller avsaknaden av politisk debatt kring de svaga grupperna i samhället:

– På ett sätt är det skönt att de inte blir måltavla för en politisk argumentation som går ut på att vinna röster, inte att lösa problem. Jag efterlyser åtgärder som verkligen gör skillnad istället för att stigmatisera, säger hon.

Marika Markovits säger att hemlöshetsfrågan har varit död i flera år. När politikerna nu aktualiserar bostadsbristen så menar de en strukturell bostadsbrist som omfattar de människor som ändå står hyfsat nära bostadsmarknaden.

Men det är tyst om de som lever helt utan bostäder. Det är en grupp av människor som är marginaliserade både i samhället och i valet, säger hon.