”Ser det som naturligt att kyrkan är engagerad i samhällsfrågor”

Bör Svenska kyrkan, frikyrkorna eller andra kyrkliga huvudmän ­driva fler konfessionella friskolor?
– De ska få driva så många skolor de vill om de kan göra det med kvalité, om barn vill gå i dessa skolor och om man följer skollagen. Vi ser positivt på att olika huvudmän driver skolor och förskolor. Jag kan tycka det är problem om det bara finns en kommunal skola och en skola från en stor skolkoncern i en kommun, så vi vill gärna se att fler idéburna skolor startas.

Har ni motvind vad det gäller den inställningen till konfessionella friskolor?
– Det har funnits en del problem i några konfessionella skolor, precis som det finns i kommunala skolor. Men det finns också något av beröringsskräck kring religion. I debatten om konfessionella skolor så förekommer synen att det finns ett neutralt sätt att uppfostra barn på, och att dessa helst inte ska utsättas för religiös påverkan alls. Det är ett ganska extremt sätt att se på saken.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till andlig utveckling. Tycker du att den rätten tillgodoses i Sverige idag?
– Jag tycker att vi kan göra mer, ett exempel är att man bör få ta del av den skatt som kyrkan har, till exempel i samband med skolavslutningar, och att detta inte ska ses som något farligt. Det kommer också rapporter om hur troende barn är utsatta i skolan. Det förtjänas att tas på större allvar, och där kan vi göra mer.

Ska det vara förbjudet att ­offentligt agera på ett sätt som religiösa grupper upplever som djupt kränkande, som att bränna eller förstöra religiösa skrifter?
– Nej, det ska det inte vara. Religioner precis som ideologier måste tåla att bli ifrågasatta. Jag tycker det är djupt olämpligt att bränna en koran, det är på ett sätt barbariskt att bränna böcker, men jag tycker inte det ska vara förbjudet. Samtidigt har vi alla ansvar för att bidra till ett samhälle där vi möter varandra med förståelse och tolerans, men också där det finns möjlighet till ifrågasättande.

Men en del menar ju att koranbränning kan röra sig om hets mot folkgrupp?
– Det får väl prövas juridiskt, för min del skulle det vara att gå oerhört långt om enbart brännande av en bok skulle ses som hets mot folkgrupp.

Ska skatterna på fossila driv­medel sänkas trots att det ­påverkar klimatet?
– Just nu behöver de sänkas, och det beror på att prisutvecklingen har varit mycket dramatisk. Skatten har sänkts tillfälligt med 1,80 kronor från första maj. Priset är så högt att styrningen är intakt även med skattelättnader. Nu handlar det om att människor måste klara tillvaron.

En del säger att läget för ­klimatet är så akut att skatten inte ska sänkas?
– Jag har förståelse för det. Men skatterna sätts inte i ett vakuum, och nu har priserna dragit iväg väldigt kraftigt på grund av pandemin och kriget. Hade vi sett sjunkande priser hade det varit en helt annan sak.

Ska framtidens energibehov ­mötas med hjälp av kärnkraft?
– Jag tror att energibehovet behöver mötas av det mesta som vi kan få fram. Vi har ett enormt behov av el de kommande åren, och vi har till och med elbrist så att industrier ibland inte kan etableras. Jag tror vi behöver kärnkraft, vindkraft, sol, vatten. Så svaret är ja till kärnkraft men också till mycket annat.

Tror du kärnkraften blir en stor del av den mixen?
– Ja. Det finns en snabb teknikutveckling. Frankrike satsar enormt på att bygga små modulära reaktorer, som kan uppföras på många platser.

Är det kyrkors uppgift att ta ställning i frågor som till exempelvis klimatfrågan, staten Israels politik eller gruvbrytning i Sverige?
– Som riksdagsledamot vill jag egentligen inte recensera vad kyrkorna tycker. Det är upp till kyrkan. Som kyrkobesökare själv så tycker jag det är naturligt att kyrkan är engagerad i samhällsfrågor. Om kyrkan ser en utveckling i samhället som inte överensstämmer med de egna idealen så är det naturligt att reagera. Men jag tänker inte berätta vilka frågor kyrkan ska engagera sig i.

Om det kommer kritik från kyrkan, är det något du tar till dig?
– Som politiker måste man väga olika intressen mot varandra. Men det är viktigt att det hörs olika röster i samhällsdebatten. Det är helt uppenbart att kyrkan historiskt varit en viktig röst för utsatta människor. Och kyrkan har ju en etisk grund som det svenska och västerländska samhället i stort delar. Det klart att jag som politiker men också som kyrkobesökare behöver röster som utmanar oss i vårt tänkande.

Ska vigselförrättare ha rätt att säga nej till att viga par, av skälet att paret är samkönat?
– Vi kristdemokrater förespråkar en annan ordning. Vi menar att staten ska stå för den civilrättsliga delen av äktenskapet, som är juridiskt bindande. Sedan är det upp till samfunden att hantera den teologiska delen av vigseln. Det ger samfunden en större frihet att agera som de tycker.

Är det rätt att ta pengar till flyktingmottagandet ur biståndsbudgeten?
– Inte i den omfattning som det sker nu. Det är en massiv omfördelning under pågående budgetår, vilket gör det mycket problematiskt. Många biståndsorganisationer har fått avbryta viktig verksamhet. Behoven har ökat under pandemin, det finns barn som inte kunnat gå i skolan under pandemin, vi har en annalkande svältkatastrof. Så det behövs verkligen biståndsinsatser.

Ska Rysslands agerande mötas med ökade satsningar på ickevåld?
– Jag har inget emot att man jobbar med det. Konfliktlösning är något väldigt välkommet, som Sverige bör arbeta med. Men kriget i Ukraina visar också på begränsningarna. Om det finns en part som har en tydlig idé om aggression så måste det slut kunna mötas med våld. Man kan inte säga till Ukraina att de ska satsa på icke-våld, det krävs försvarsförmåga.