En amerikansk militär kontrollerar en vapensändning från USA till Ukraina. USA verkar stå enigt i att stödja Ukraina i kriget med Ryssland. Foto: /Alex Brandon/AP
UTBLICK WASHINGTON Världen ska vara tacksam för att USA bestämt sig för att hjälpa Ukraina. I ett i övrigt splittrat land är befolkningen också påfallande enig om hjälpinsatserna och flyktingmottagandet, konstaterar Elisabeth Braw – som är tillbaka i Washington efter flera år i London.
Förra sommaren var det kriget i Afghanistan – eller rättare sagt dess officiella slut, när USA och dess bundsförvanter lämnade landet – som blev en global kris. Nu är det kriget i Ukraina. Både Afghanistan och Ukraina ligger förstås långt från USA, men i Afghanistan hade USA i praktiken huvudansvaret för civilbefolkningens väl och ve och fick därmed också ett moraliskt ansvar att ta emot flyktingar.
Och när det gäller kriget i Ukraina kan världen bara vara tacksam för att USA har bestämt sig för att hjälpa ukrainarna. Kina, världens andra starka land, har inte ens yttrat ett kritiskt ord om Rysslands invasion.
33 miljarder dollar
I slutet av april förklarade President Joe Biden att han bett kongressen om 33 miljarder dollar till hjälp till Ukraina. 33 miljarder dollar – 325 miljarder kronor – är nästan lika mycket som Tyskland årligen lägger på sitt försvar. Och denna summa är bara det senaste inslaget i USA:s hjälp till Ukraina, som hittills har innehållit både mycket pengar och stora mängder krigsmateriel, och dessutom omfattande utbildning av ukrainska soldater.
Säkerligen skulle både Biden och andra amerikanska politiker hellre ha lagt pengarna och tiden på andra frågor, och det var just det Rysslands president Vladimir Putin trodde att de skulle göra. Han hade fel.
Man påminns om ett citat som ofta tillskrivs Winston Churchill: “Amerikanerna gör alltid rätt sak efter att de har gått igenom alla de andra alternativen.” (Churchill sa eller skrev det aldrig.)
När det gäller Ukraina härskar dock ovanlig samstämmighet, både bland makthavare och bland så kallade vanliga medborgare.
På många sätt är USA djupt splittrat. När jag bodde här under en tidigare period – till 2009 – var sociala medier ganska nya och meningsyttringar skedde mest genom samtal och i medier. I dag har de sociala medierna och den agggression de belönar skapat sådan splittring att USA ofta framstår som oregerbart.
Ovanlig samstämmighet
När det gäller Ukraina härskar dock ovanlig samstämmighet, både bland makthavare och så kallade vanliga medborgare. Kongressen, som har ansvar för budgeten, har hittills varit gått med på Bidens förslag och kommer med största sannolikhet också att ge honom de 325 miljarderna han nu bett om.
Stort stöd för flyktingprogram
Amerikanska folket är också med på att hjälpa Ukraina. I en opininsmätning i slutet av april sade sig hela 78 procent stödja Bidens beslut att låta 100 000 ukrainska flyktingar komma till USA. Det är det största stödet för något flyktingprogram sedan Gallup började mäta frågan år 1939. (Regeringen har påpekat att de behöver flyktingtillstånd innan de reser till USA och att de inte bara kan presentera sig vid gränsen.)
Mer än 4 000 kyrkor och välgörenhetsorganisationer har förklarat sig beredda att hjälpa till när flyktingarna kommer hit.
Kina däremot vägrar att ens kritisera Ryssland för kriget och kan absolut inte tänka sig att hjälpa Ukraina med pengar, krigsmateriel eller mottagande av flyktingar.
Det sägs att Kina snart kommer att gå om USA och bli världens mäktigaste land. Låt oss hoppas att det inte sker så länge dagens regim har makten.
Det är lätt att kritisera USA, och det är på många sätt ett kaotiskt land, men amerikanernas hjälp till Ukraina bevisar än en gång sanningen i Churchills, eller vem som nu sade det, kommentar.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR