Skoldagen är precis slut i Kri­stinaskolan, som ligger i Angered i Göteborg. Det är en kristen friskola, och eleverna Sidra Doski, Lucas Tiari och Erena El-Helou berättar att de har andakt och kristendomsundervisning. Men det är inte de enda sätten som de möter religion. Lucas och Erena kommer från kristna familjer medan Sidra är gudstroende men inte vill koppla sig till en religion.

För alla tre är religion något självklart i livet.

– Jag har ingen kompis som är ateist, alla mina vänner tror på en religion, säger Lucas.

Erena har kompisar med svensk bakgrund.

– Jag har svenska vänner som tycker religion är viktigt, och ­andra svenska vänner som inte bryr sig lika mycket. Båda är lika bra människor, men prioriterar olika.

Tror ni att det påverkar ens ­värderingar om man har en tro?

– Jo, i synen på vissa saker så är det stor skillnad. Jag går efter vad som står i Bibeln, medan det är helt annat för dem som inte har en tro, säger Erena.

Erena, Lucas och Sidra är representativa för hur unga med invandrarbakgrund prioriterar i livet. I en studie har 5 000 ungdomar utfrågats om bland annat värderingar och tro för att få en fördjupad bild av hur integrationen ser ut i det svenska samhället. Resultaten redovisas i boken Integration bland unga – en mångkulturell generation växer upp.

Mer sekulariserade än sina föräldrar

Inom vissa områden har integrationen kommit långt, men inom andra är klyftorna desto större. Det gäller inte minst synen på religion. Enligt enkäten tycker 14 procent av de unga med svensk bakgrund att religion är ganska eller mycket viktigt. Svaren visar att dessa unga är ännu mer sekulariserade än sina föräldrar, som redan det var en generation där religion inte ansågs speciellt viktigt.

– Det är alldeles klart att det är en försvinnande liten andel av de unga med svenskfödda föräldrar som lever strikt efter kristen tro, säger Jan O Jonsson, professor i sociologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Bland unga med invandrarbakgrund anger 70 procent att religion är viktigt för dem, och för vissa grupper med rötter i Mellanöstern och Afrika kan den siffran vara så hög som 90 procent. Kristna unga från dessa regioner är också betydligt mer religiösa än svenska ungdomar.

Religionen viktig för muslimer

I enkäten identifierar sig 45 procent av de som är födda utomlands som muslimer, och 50 procent av dem som har invandrarbakgrund men är födda i Sverige. Bland muslimer är religionen mycket viktig, och det gäller även för andra generationens invandrare. Det sker ingen påtaglig sekularisering av de muslimska ungdomarna i det svenska samhället, även om engagemanget minskar något med åldern.

– Intrycket man får från våra siffor är att bland unga i dag så är Svenska kyrkan nästan helt irrelevant. Den stora religiösa rörelsen bland unga är islam och inte kristendom i dag, säger Jan O Jonsson.

Påverkar värderingar

Enligt forskarna är det troligt att graden av religiositet påverkar värderingar. Undersökningen visar att den som är starkt religiös, oavsett om man är kristen eller muslim, också är betydligt mer benägen att vara mot till exempel samkönade relationer, abort och jämställdhet.

– Familjen är oerhört väsentlig för de grundläggande värderingarna. Vad det gäller religion så sker den socialiseringen tidigt i livet, säger Jan O Jonsson.

När Sidra, Lucas och Erena i Angered någon gång i framtiden får barn så vill de ge dem en ­möjlighet att möta andlighet och tro.

– Men jag tycker det är fel att döpa barn, för en liten bebis vet inget själv. Du kan prata om att det finns en Gud med dina barn, men de måste själva få välja vilken religion de ska följa, säger Sidra.