I Katrineholms kommun kan det snart bli ett tiggeriförbud. Men många kristna har ställt sig på de utsatta EU-migranternas sida. Nu tvingar kommunen en pensionerad pastor i Equmeniakyrkan att stänga sitt boende för tiggare.
Precis som många andra svenska städer har Katrineholm de senaste åren fått ta emot fattiga EU-migranter som sökt sig dit. En av dem som förbarmat sig över tiggarna är Kristina Färdeman, som tidigare var pastor i Mariakyrkan i Katrineholm. De senaste två och ett halvt åren har hon haft flera husvagnar på sin tomt för EU-migranterna att bo i. Just nu finns sex personer där.
— Det har varit väldigt trevligt, vi har blivit bekanta. De har hjälpt mig med mycket, som att klippa gräset och skotta snö, säger hon.
Men till påsk ska de gamla husvagnarna bort. Boendet har blivit anmält till kommunen. Eftersom man inte får bo permanent i husvagn utan vissa tillstånd har hon fått föreläggande från kommunens bygg- och miljönämnd och en byggsanktionsavgift på 12 500 kronor.
— Det är bara en enda som stört sig och anmält. Annars har jag bara fått positiva reaktioner. Folk ringer och frågar hur de kan hjälpa till, säger hon.
I kommunen styr Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. De har lovat att införa ett förbud mot tiggeri, något som kan komma att införas snart.
— Frågan skulle kunna lösas utan förbud, med tiden. De som tigger får mindre och mindre pengar, nu är det bara de äldre som kommer hit, säger Kristina Färdeman.
Ordförande i bygg- och miljönämnden är moderaten Martin Edgélius, som också är medlem i Mariakyrkan. Han pekar på att lagen gäller lika för alla. För ett boende som det på Kristina Färdemans tomt krävs att vissa regler följs, och det gäller oavsett vem som ska bo där.
Men andra kommuner har i vissa fall underlättat för EU-migranter att få boende, har inte ni övervägt det?
— Nej, det har inte varit aktuellt. Kommunen har i huvudsak ett ansvar gentemot sina egna invånare, inte primärt mot andra länders invånare, säger han.
Göran Dahlström, som är socialdemokrat och ordförande i kommunstyrelsen, har drivit en förbudslinje i flera år. Han tycker inte det är värdigt att människor sitter och tigger på gatorna.
— Vi tror inte på tiggeri som företeelse. Vi vill ju att deras hemländer ska ta ansvar för sina fattiga människor, precis som vi gjort i Sverige, säger han.
Han menar att de som idag tigger istället borde kräva förändringar hemma i Rumänien och i Bulgarien. Dessutom tycker han att den svenska regeringen borde pressa på dessa länder att börja ta hand om sina fattigaste invånare.
— Jag är inte mot människorna, jag kan förstå deras situation, men det är ett system som inte ska bevaras, säger han.
Vad tycker du om att många kyrkor engagerar sig för fattiga EU-migranter?
— Det är upp till kyrkan. Men jag tycker inte att vi får till en förändring utan vi cementerar tiggeriet. Jag kan inte förstå hur det blivit en vänsterfråga att ge allmosor till fattiga människor, något som vi jobbat för att få bort i Sverige, säger han.
Kristina Färdeman kommer inte att överklaga kommunens beslut, men planerar tillsammans med andra för fortsatt stöd till tiggarna.
— Det är sorgligt det som sker. Jag och flera andra skäms nu nästan att säga att vi kommer från Katrineholm.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR