När det rapporteras om bitcoin och andra kryptovalutor i svenska medier handlar det nästan alltid om snabba uppgångar och dramatiska fall, om människor som gör sig förmögenheter och andra som förlorar dem. Linnéa Rosenbaum har ett annat perspektiv. Hon ser bitcoin som ett sätt att göra den globala ekonomin mer rättvis.

– Den största fördelen är att makten förflyttas från regeringar till människorna, säger hon.

Linnéa Rosenbaum fick upp ögonen för bitcoin 2019, och blev alltmer fascinerad när hon satte sig in i hur kryptovalutan fungerade. Bitcoin bygger på algoritmer och varje enhet – coin – utvinns genom att datorer gör avancerade beräkningar. Det finns inget enskilt före­tag eller någon enskild person som kontrollerar bitcoin, utan valutan fungerar som ett nätverk.

Hon jämför med så kallade fiatvalutor, alltså traditionella valutor, som kontrolleras av en riksbank och politiker. I vissa länder kan politiker välja att trycka mer pengar, något som skapar inflation och drabbar vanliga människor. Den som sparar pengar på ett bankkonto tvingas se hur värdet urholkas av inflationen.

– De som är rika och har ­makten tjänar på det, men den stora massan utarmas. Det är ett finansiellt utanförskap, säger hon.

Hon är kristen och vill se att utsatta människor får det bättre, och hon menar att bitcoin kan bidra till det. Därför är hon med i Svenska bitcoinföreningen, som sprider kunskap om kryptovalutan.

– Jag skulle inte engagerat mig i detta om jag inte sett det som ett kall, säger hon.

Enskilda stater kan inte styra över värdet på bitcoin, inte heller kan de censurera överföringar eller stänga ute människor från systemet. En människorättsaktivist skulle till exempel kunna ta emot medel i bitcoin utan att en säkerhetstjänst kan stoppa det.

– I dag kostar det också väldigt mycket att överföra pengar till någon i ett fattigt land. Med bitcoin kan man bli av med de höga kostnaderna, säger hon.

Hon ser en framtid där männi­skor har en större frihet från stater och övervakning, och kan använda en valuta som inte äts upp av inflation. Men även om hon och många andra är entusiastiska över bitcoin så saknas inte kritiker. En punkt som dessa riktar in sig på är energiåtgången. Enligt en uppskattning använder bitcoin 150 terawattimmar om året, vilket är något mer än Sveriges totala årsförbrukning.

– Det beror på vad man jämför med, allting drar ju energi, och man måste se vad man får för energin: ett rättvist monetärt system som kanske kan hjälpa miljarder människor, säger hon.

Under de senaste åren har kursen för bitcoin och andra kryptovalutor rusat. Men sedan slutet av förra året är trenden fallande, från 69 000 dollar för ett coin till drygt 20 000 dollar i dag. Linnéa ­Rosenbaum tror dock inte detta är slutet för kryptovalutan.

– Det har varit en bubbla, och det känns snarare bra att priset blir mer rimligt, säger hon.

Hon är försiktig med att spekulera om framtiden, men målar upp två scenarier. Antingen lever bitcoin vidare och då kommer värdet över tid att stiga i takt med att fler använder det, eller så händer något oförutsägbart till exempel att någon hittar en bug som gör att systemet kraschar och värdet på bitcoin faller till noll.