Tyskland: Kyrklig oro efter valframgångar för extremistpartier

Delstatsval kan ge en liten hint om hur nöjda väljarna är med förbundsregeringens politik. Val­en i Thüringen och Sachsen var de första för i år och resultaten är en skräll, även om prognoserna förutsade dem. I båda delstaterna låg valdeltagandet på över 70 procent, ett bra snitt. 
Sachsen ligger i det sydöstra hörnet av det tidigare DDR. Det är ekonomiskt starkare än de andra före detta östtyska delstaterna. Samtidigt är det känt för starka nynazistiska strömningar. Thüringen är glesare befolkat och lider av utvandring till strukturstarkare regioner. Även här firar högerextremism framgångar.

Migrationspolitiken avgjorde valet

Det verkar som om migrationspolitiken har avjgort valet. Omkring 80 procent av väljarna angav i en enkät gjord för public service-kanalen ARD att integration, utvisning vid asylavslag, och gränskontroller fungerar dåligt.  
De två stora vinnarna i Sachsen och Thüringen har enkla svar på desssa utmaningar. Det nya BSW – Bündnis Sahra Wagenknecht (ungefär: Allians Sahra Wagenknecht efter partiledaren ) –  lyckades direkt uppnå tvåsiffriga procentsiffror. Det högerextremistiska och EU-fientliga AfD (Alternative für Deutschland) med Björn Höcke som ledare, kunde utöka väljarstödet och är nu största parti i Thüringen. Inget annat parti vill regera med AfD, men det får en spärrminoritet och kan blockera beslut som kräver två tredjedels majoritet. 

Kristdemokraterna (CDU) har ungefär samma väljarstöd som tidigare, medan resten har tappat stort. De Gröna och Liberalerna flyger ur delstatsparlamentet i Thüringen. Vänstern, som lett en minoritetsregering där, förlorar hälften av väljarna. Kanske kan CDU bilda en ny regering, beroende av BSW.

Måste söka nya partners

Den nuvarande regeringschefen i Sachsen, Michael Kretschmer (CDU), måste söka nya partners. Socialdemokrater och Gröna räcker inte längre för en majoritet där. Eventuellt kommer han också att bjuda in BSW i koalitionen. 
Den evangeliske biskopen Tobias Bilz och hans katolske kollega biskop Heinrich Timmerevers i Sachsen uppmanar efter val­utgången i ett gemensamt ut­talande till en ansvarsfull dialog. 
– Som biskopar flaggar vi för en nytt förhållningssätt till varandra. Vi uppmanar alla att engagera sig, tolerera olika åsikter och söka konstruktiva lösningar både i politiken och privat. 
– Samtidigt appellerar vi för att inte ge människofientlighet, extremistiska eller nationalistiska idéer något utrymme i vårt land. 

Ser allvarligt på väljarsympatierna

Även i Thüringen ser biskoparna allvarligt på väljarsympatierna. Redan inför valet lade den protestantiska kyrkan fast mottot ”Herz statt Hetze” (hjärta i stället för hets). 
– Vi står fortfarande bakom vår slogan och engagerar oss för ett öppet och mångsidigt samhälle där människor kan leva utan fruktan, säger Biskop Friedrich Kramer till nyhetsbyrån EPD.  
Josef Schuster, ordförande för det judiska centralrådet i Tyskland skriver i en kommentar i boulevardtidningen Bild att Tyskland vacklar. Han ser det fria och öppna samhället i Tyskland i fara och är orolig för att allt fler människor väljer AfD av politisk övertygelse. 
– Landet skakar och det vore fel och vårdslöst att lättfärdigt försöka bortförklara det, säger också Christian Stäblein, protestantisk biskop för Berlin-Brandenburg.

Bråkar ofta

Socialdemokrater, Gröna och Liberaler i förbundsregeringen bråkar ofta och den här gången om vems fel det är att väljarna stöder radikala rörelser. Opinionspartiet CDU drar snabbt slutsatsen att väljarna är missnöjda med förbundsregeringens politik och vill ha ett maktskifte även i Berlin, senast efter förbundsdagsvalet nästa år. 
Ordföranden för det tyska protestantiska kyrkomötet, Anna-Nicole Heinrich, tycker att det är viktigare att ge människor hopp än att bara prata om hur hemskt allt är eller kommer att bli efter valen. 
– Högerextremister och popu­lister är beroende av ­människors rädsla. Som kristna har vi ett hopp, menar Heinrich.

Unga tänker inte i höger och vänster

Tendensen från EU-valet i år håller i sig. Unga röstare väljer gärna extrempartier.

Bland unga väljare i Thüringen och Sachsen är det lite fler än genomsnittet, som stödjer AfD. I Thüringen är det hela 35 procent av alla mellan 18 och 29 år, enligt Forskningsgruppen Wahlen. Det är tio procentpunkter mer än vid sista valet. 
Det förklarar generationsforskaren Rüdiger Maas vid Augsburger Institut für Generationenforschung med att unga inte kategoriserar i höger- och vänsterpolitik längre och därmed inte heller känner igen vänster- eller högerextremism. Alla partier hamnar i deras perception någon stans i mitten och är lika okej att välja. 

Sociala medierna TikTok och X (tidigare Twitter) pushar dess­utom AfDs teman och mer än hälften av de unga väljarna har sociala medier som huvudsaklig informationskälla.