Forskare: Unga behöver få svar på existentiella frågor

Vad är egentligen meningen med livet? I dag är det få ungdomsorganisationer som samlas kring existentiella frågor. Utifrån resultat framtagna av kollegorna Anders Kassman och Johan Vamstad har forskarna Magnus Karlsson och Johan von Essen identifierat hur det skett en tydlig förändring över tid. I mitten av 1900-talet samlades hälften av ungdomsorganisationerna i Sverige kring en ideologi eller religiös tro, i dag är den siffran bara en av tio.

Magnus Karlsson och Johan von Essen, båda professorer vid Marie Cederschiöld högskola, vill inte se en återgång till 1950-talets ofta paternalistiska sätt att se ungdomar, men ser samtidigt värden i att den tidens organisationer erbjöd meningsbärande sätt att se på livet. Det hävdar de i en debattartikel i nättidningen Altinget.

Finnas i sammanhang

För att möta dagens psykiska ohälsa bland unga så räcker det inte med att stärka de ungas egna uttryck och åsikter, menar de. Unga behöver också möta organisationer eller finnas i sammanhang som försöker ge svar på livets stora frågor.

– I dag lägger vi ett väldigt stort ansvar på ungdomarna att de ska ha svar, idéer och visioner, till skillnad mot tidigare då sådana förslag på svar erbjöds av organisationerna, säger Magnus Karlsson.

Han menar att det finns flera poänger med att en ungdomsorganisation faktiskt förmedlar en hållning i existentiella frågor.

– Ett skäl till att erbjuda alternativ är ju att det ger unga något att bryta sina egna åsikter mot. Man behöver inte tro på allt som organisationen står för, men det ger något att brottas med, säger han.

Meningsbärande perspektiv

Individualiseringen har gått långt i Sverige, vilket innebär att unga har ett stort ansvar för att forma sina egna liv, något som innebär frihet, men som också kan innebära svårigheter. Dagens ungdomsorganisationer låter ofta unga välja fritt mellan olika aktiviteter, som vid ett smörgåsbord, men tycks mer sällan erbjuda ett meningsbärande perspektiv, menar de.

– I ambitionen att ge unga stort utrymme så har kanske ungdomsorganisationerna klivit lite väl långt tillbaka, och lagt ett stort ansvar på att de unga ska bidra mycket själva. Men för att bidra kan man behöva vara utrustad först, säger Magnus Karlsson.

Existentiella frågor behöver få större utrymme

Han och Johan von Essen efterlyser ett samtal kring hur dessa organisationer kan erbjuda idéer och perspektiv. De tror att de existentiella frågorna kommer att behöva få större utrymme i framtiden.

– Vi har några årtionden bakom oss då det varit relativt lugnt. Nu möter vi samhällsföreteelser som handlar om liv och död, det är krig, klimathot och pandemier. Då ställs frågorna på sin spets på ett annat sätt, säger Magnus Karlsson.

Marcus Lind, som är generalsekreterare för Equmenia, tror att forskarnas analys är riktig. Han vill inte att Equmenia tonar ner den kristna grunden.

– Vi tillhör de tio procenten som har en tro som vi vill stå för, samtidigt som vi är öppna för alla, säger han.

Marcus Lind tror att den som är trygg i sin tro och med sina värderingar också förmår att vara öppen och att lyssna till andra. Han upplever också att barn och unga är nyfikna på vad kyrkan faktiskt står för.

– Det är något jag själv upplevt i tonårsarbetet. Barn och unga som ser sig som kristna vill veta vad det faktiskt står för, säger han.