I juli hölls första fredagsbönen i Hagia Sofia i Istanbul, ledd av president Recep Tayyip Erdogan. Nu finns det ett domstolsbeslut om att även Chorakyrkan, med helt unik bysantinsk mosaik från 500-talet och målningar från 1300-talet, ska bli moské istället för museum och byter namn till Kariyemoskén. En djup tragedi för det ekumeniska patriarkatet i Istanbul.

Även ortodoxa kristna i Sverige är bekymrade av det som nu pågår.

Bland annat uttrycker Robert Halef, kristdemokratisk riksdagsledamot och syrisk-ortodox med rötter i sydöstra Turkiet, en djup bedrövelse över händelseutvecklingen i sitt forna hemland.

– Domslutet har stort symbolvärde och är en styrkedemonstration för Erdogan som muslimsk ledare. Att förvandla Hagia Sofia till en moské var ett vallöfte och de senaste fem, tio åren har Turkiet gått mer och mer i motsatt riktning mot vad västvärlden önskar. Jag ser det som en form av smygislamisering och ett försök att ta tillbaka de ideal som Osmanska riket stod för. Det här är en odemokratisk och oacceptabel utveckling som gör att den kristna existensen är hotad.

Robert Halef har under många år engagerat sig i de rättsprocesser i sydöstra Turkiet som gäller statens konfiskering av kyrkans mark och egendomar, bland annat delar av klostret Mor Gabriel utanför Midyat som varit i syrisk-ortodoxa kyrkans ägo sedan 400-talet. Världens äldsta nu levande kloster. En process med många turer som aldrig tycks ta slut.

– Vem vet vilka byggnader som staten vill bygga på klostrets mark?

I ett land med 80 miljoner finns uppskattningsvis 170 000 kristna. Trots att de kristna utgör en så liten minoritet är deras närvaro ändå i gungning.

– Många kristna är rädda. Att ställa två religioner mot varandra är för mig en stor provokation. Det här handlar om signalpolitik och inte bara om president Erdogans agerande. Över 50 procent av väljarna står för hans politik, och de kristna känner sig väldigt oroliga och maktlösa.

Robert Halef är ledamot i utrikesutskottet och har träffat president Erdogan vid ett par tillfällen, bland annat i Sveriges riksdag då de diskuterade folkmordet 1915. Svenska regeringen har varit försiktig i sina uttalanden om folkmordet och kommer knappast ställa Turkiet till svars för att omvandla gamla kyrkor till moskéer.

– Det kommer krävas ingrepp från större makter i Turkiet, nämligen från FN, Nato, EU eller USA för att praktiskt markera konsekvenser. Men tyvärr tror jag att många EU-länder är så måna om sina handelsavtal att de ser mellan fingrarna, säger Halef.

Göran Gunnar, docent och forskare har svårt att se att Chorakyrkan kan fortleva som både museum och moské.

– Chorakyrkan är en av de viktigaste kyrkorna som visar bysantinsk kyrkoutsmyckning. Säkert inkomstbringande som museum men hur ska man kunna kombinera detta med att vara moské? Den kristna minoriteten har inte haft tillgång till gudstjänstrummet sedan Konstantinopels fall, och nu stängs den dörren definitivt.

Han fortsätter:

– Från Erdogans sida handlar beslutet om att utnyttja religionen för att försöka flytta fram sina politiska positioner. Samtidigt är det en tragedi för den kristna minoriteten som är djupt klämd. Det här gör att kristnas ställning kommer försvagas. Ju färre som finns kvar desto svårare blir det att kunna hålla en fungerande kristen gemenskap med skolor och kyrkor.

Liksom i Hagia Sofia, förväntas de kristna mosaikerna täckas över under fredagsbönen. Många är oroliga för att det kristna kulturarvet i Turkiet blir än mer otillgängligt för de kristna, forskare och andra besökare. ”Vi är sårade av att Hagia Sofia och Chorakyrkan omvandlas till moskéer”, säger den ekumeniske patriarken Bartholomeus i ett uttalande från klostret Panagia.

Redan på 400-talet fanns här ett kapell men själva kyrkan byggdes i en första tappning på 500-talet av kejsar Justinianus. Under Osmanska riket på 1500-talet blev kyrkan en moské och 1945 fick den status som museum.