Kenneth Holmstedt kan se tillbaka på en lång karriär som chef och ledare i offentlig sektor. Det har hunnit bli många chefstitlar på cv:t sedan starten i Karlskoga i mitten av 1970-talet, en karriär som avslutades som stads­direktör i Uppsala före pensionen. Sändarens besök föranleds i första hand av hans nyutkomna bok om pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela och aposteln Jakobs grav. Men för att berätta om den behöver vi förflytta oss till Skellefteå i början av 1960-talet.

Då blev nämligen den talangfulle ishockeymålvakten Kenneth Holmstedt i Morö/Bergsbyns SK uttagen till i Väster­bottens Tv-pucklag.

Bäste målvakt i TV-pucken

Det blev succé. Laget vann hela turneringen, och Kenneth blev utsedd till bäste målvakt.

– Jag brukar säga att det ögonblicket, när vi vann Tv-pucken, avgjorde mitt framtida liv och gjorde att jag kom att ägna mig åt ledarskap i offentlig förvaltning.

Hur hänger det ihop?

– Jag blev någon. Lärare som knappt uppmärksammat mig i klassrummet såg mig plötsligt. Att bli sedd är oerhört viktigt för oss människor. Vi togs emot som hjältar, men uppmärksamheten satte också en press på mig. Jag kunde inte längre gömma mig, och måste skärpa mig i skolan. Jag klev fram, tog ansvar.

Värvades till Skellefteå AIK

Efter TV-puckssuccén värvades Kenneth till Skellefteå AIK:s juniorlag, där han var med att vinna junior-SM-guld. Sedan tog han plats i A-laget, som denna tid åkte jojo mellan högsta divisionen och andra divisionen.

På den här tiden var det ju ingen proffstillvaro ens för elitspel­arna, så efter säsongen 1970 beslöt sig Kenneth för att söka till socialhögskolan och utbilda sig till socionom.

– Tidsandan då handlade mycket om social omsorg, och det var jag intresserad av. Så social­högskolan var ett ganska självklart val för mig.

Blev stadsdirektör

Han fortsatte dock hockey­karriären med spel först i Karlskoga och sedan Örebro. 1980 blev sista säsongen. Då hade han redan under flera år parallellt arbetat som chef inom socialförvaltningen i Karlskoga. Karriären i offentlig förvaltning blev sedan spikrak, med tjänster i bland annat Skövde, Västerås, Region Skåne och de sista tio åren som stadsdirektör i Uppsala.

I samband med pensioneringen 2013 bestämde han sig för gå pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela, där målet är det som sägs vara aposteln Jakobs grav och reliker några mil från den spanska Atlantkusten.

Oväntat val av en gammal hockeymålvakt och stadsdirektör kanske. Men uppvuxen i en bygd präglad av den västerbottniska rosenianska from­­-
heten hade Kenneth alltid sett sig som troende och alltid varit en grubblare över livets mening, ursprung och mål. Tron hade inte alltid synts utåt, allra minst ­under hockeytiden. Men när en diakon i Karlskoga församling bad ­Kenneth att skriva en krönika i församlingsbladet, hände något.

– Jag fick på något sätt formulera det jag trodde på. Det blev också en betydelsefull punkt i mitt liv, jag kände mig mer hel som människa efter det.

Engagerad i Missionskyrkan

Kenneth kom sedan att engagera sig i Missionskyrkan, först i Skövde och är nu inne på sin andra session som ordförande i Ansgarsförsamlingen i Västerås där han bor sedan många år.

Tre gånger har han nu gått Caminon, som vandringen officiellt heter. Första gången den kortaste varianten på tio mil, men 2017 och 2019 gick han hela sträckan på drygt 80 mil som startar i Frankrike. Efter den senaste vandringen bestämde Kenneth sig för att, efter påtryckningar från vänner som följt hans uppdateringar på Facebook, skriva en bok om sina erfarenheter av Caminon. I boken berättar han om vandringen, men delar också med sig av sina erfarenheter som ledare – och så lite hockey också förstås.

Pilgrim på väg

Under vandringen, som sista gången tog 25 dagar i anspråk (lite drygt tre mil per dag), ­utmanade Kenneth sig själv att tänka på och reflektera kring ett ord eller en formulering för varje dag. ­Oftast ord som på ett eller annat sätt har med ledarskap att göra: ­”Utmaning”, ”Mod”, ”Tryck skapar mottryck”, ”Tillit”, ”Nyfikenhet”, ”Enkelhet”, ”Målvakten” med flera, och de utgör också kapitelrubrikerna i boken.

Anledningarna till att människor går Caminon skiftar, och det finns ett talesätt i pilgrimsvärlden att ”vägen ger dig det svar du behöver”. För Kenneths del fick han nog svaret i ett samtal med en nunna, som ofta återkom till det engelska ordet ”trust” (lita på): Lita på att du aldrig vandrar ensam.

– Om jag ska formulera min tro så kommer jag också till den sentensen. Jag finns i ett större sammanhang, där jag inte behöver förstå allt. Jag är uppvuxen i en EFS-fromhet, men känner att jag också lockas av den katolska mystiken som ju caminon är ett starkt uttryck för, Men jag har också tagit till mig tankar från mina judiska vänner här i Västerås. Min tro är försynt, utan stora åthävor – kanske ett arv från Västerbotten. Men min tro präglas också av nyfikenhet.

Det gör att han också tagit till sig av buddhistisk livsvisdom. Kenneth hade nämligen möjlighet att delta vid en mindre audiens när Dalai Lama besökte Sverige vid ett tillfälle. Dalai Lama fick då frågan vad som var meningen med livet.

– Han fnittrade till lite grann, och sa sen: ”Ställ inte den frågan. Du får inget svar. Men lev livet meningsfullt.” Det är också mitt svar på frågan.

Men tillbaka till ledarskapsfrågorna.

Medarbetare viktiga för ledare

Ibland sägs det att som ledare är man ensam. Men det stämmer, kopplat till det ovanstående, inte, anser Kenneth Holmstedt. Ledaren är beroende av med­arbetarna, eller medskaparna som han gärna kallar dem. Ledaren ska vara strategen som har målet i siktet, medan det är medarbetarna som genomför strategin praktisk. Då krävs ett förtroendefullt samarbete. Kenneth vill se medarbetare som tar för sig, och som ledare och chef har det varit viktigt för honom att bekräfta medarbetarna och hjälpa dem att hitta rätt roller. En lagledare, som bekräftar och utmanar – men ledaren är också beroende av att bli bekräftad av medarbetarna.

– Jag har varit bra på att motivera, utmana och visa uppskattning. Sämre på att trösta, säger Kenneth.

Kenneth berättar han under alla år varit väldigt självkritisk. Och ibland önskat att han varit mer hårdhudad när han fått kritik, som ju är en ofrånkomlig del av ledarskap.

– Men samtidigt... då hade det inte varit jag.

Fick råd av Tommy Salo

Misslyckandet ingår i en människas liv, privat, i yrkesliv, i idrott. Av den yngre målvaktskollegan Tommy Salo fick Kenneth ett livsråd som vände upp och ned på hans förhållningssätt till misslyckanden och kritik.

– Jag frågade Tommy hur han tänkte när han släppte in ett mål. Jag tänkte alltid: ”vad gjorde jag nu för fel?” Tommy svarade: ”Vad kan jag lära av det här?”.

– Ett suveränt svar. Då blir händelsen en lärandeprocess. Jag har sett så många människor vars axlar varit tyngda av misslyckanden, som förstört deras liv. Men om man kan bearbeta händelsen på ett nyfiket sätt, som ett lärande, lättar trycket.

– Egentligen, säger Kenneth, allt jag lärt om ledarskap har jag lärt från idrottens värld och nästan allt i idrotten går att översätta till andra sammanhang.

Se där. Då är vi tillbaka till Tv-pucken 1964.