Valet i USA: Muslimska väljare ­tveksamma till Harris

Dearborn i delstaten Michigan ser vid första anblicken ut som vilken förort som helst i den amerikanska Mellanvästern: breda ­gator, köpcenter längs vägarna och identiska villor. Men här finns också landets största moské, Isla­mic Center of America, med sin guldkupol på taket. Längs huvudgatan Warren Avenue ligger otaliga Mellanöstern-matbutiker och vattenpipekaféer, ofta dekorerade med palestinska flaggor. Förra året blev Dearborn, som hör till Detroits storstadsområde, den första staden i USA där amerikanska araber utgör en majoritet av befolkningen – 55 procent av stadens 110 000 invånare.

I Dearborn röstade sju av tio väljare på Joe Biden i valet 2020 och hjälpte honom att vinna Michigan med knapp marginal. Då bidrog ilskan över dåvarande president Trumps inreseförbud för resenärer från flera muslimska länder, och hans stöd till israeliska bosättningar på Västbanken. Men hur blir det i år?

Kritik mot Demokraternas utrikespolitik

Mohammad Al-ziyadi, som arbetar som konsult i bilbranschen, är säker på sin sak:
– Kamala Harris kommer inte att vinna i Dearborn, säger han.
– Det enda Demokraterna har att komma med är att sprida rädsla för att Trump ska vinna. Det finns ingen annan anledning för arabiska amerikaner att rösta på Harris. Hon och Biden tillhör samma regering och är båda ansvariga för vad som händer i Gaza.

Konflikten i Gaza

Ett år har gått sedan attacken mot Israel den 7 oktober, där palestinska militanta grupper under ledning av Hamas dödade 1 180 ­israeler och tog 251 som gisslan. I det efterföljande kriget har ­Israel svarat med massiva bombningar av den tätbefolkade Gazaremsan. Hamas terrorattentat ­öppnade ett nytt kapitel i Mellanösterns historia och påverkar även USA:s presidentval i november. Joe Biden, som alltid haft en nära relation till Israel, lovade direkt efter attacken att landet ska få ”allt det behöver” för offensiven mot ­Gazaremsan. Sedan dess har ­Israel tagit emot över 50 000 ton militär utrustning, vilket har utlöst en våg av protester runt om i USA.

Arabisk-amerikanska väljares roll i vågmästarstater

Mer än var åttonde väljare, fler än 100 000 Michiganbor, röstade blankt – ”uncommitted” – i Demokraternas primärval som en organiserad protest mot Joe Bidens Israelstöd i vintras. Matematiken talar för att de arabisk-amerikanska väljarna blir viktiga i november. Michigan är en av de sju vågmästarstater där det är mycket jämnt mellan Demokraterna och Republikanerna, och som därmed kommer att avgöra valet. Det kan handla om bara några få tusen röster. Även viktiga delstater som Pennsylvania och Wisconsin har stora arabisk-amerikanska befolkningar. Mohammad Al-ziyadi tycker att Kamala Harris borde vara mer öppen för att lyssna på dem.

– Om det är som Demokraterna säger, att demokratin står på spel i valet mot Donald Trump, varför då inte säkra så många röster som möjligt i vågmästarstaterna, säger Mohammad Al-ziyadi. Mohammad Al-ziyadi föddes i ett flyktingläger i Saudiarabien. Hans far var desertör från den irakiska armén eftersom han inte ville slåss i Kuwaitkriget i början av 1990-talet. När Mohammad var tre år gammal fick familjen asyl i USA och hamnade i Dearborn.

Historiska förändringar i röstmönster

Detroit är ”The Motor City” – hem åt de tre amerikanska biljättarna Ford, Stellantis och General Motors – och många araber kom till Dearborn på 1960-talet för att arbeta inom stadens bilindustri. Fram till tidigt 2000-tal röstade denna grupp främst på Republikanerna, bland annat tack vare partiets konservativa och familjeorienterade värderingar. Men invasionen av Irak och den ökade övervakningen av arabiska amerikaner under George W. Bushs ”krig mot terrorismen” fick många att byta sida och rösta på Demokraterna.

Mohammad Al-ziyadi har röstat på Demokraterna förut, men lutar i år åt att kryssa Jill Stein från det Gröna partiet, en hård kritiker av Israels politik som helt saknar chans att vinna valet.
– Det är en markering om att Demokraterna måste förtjäna min röst, genom att åtminstone visa sig villiga att förhandla och lyssna på arabiska amerikaner, säger han.

Muslimers röstfördelning inför valet

Många verkar tänka i liknande banor. Jill Stein och Kamala Harris får 29 procent vardera av de muslimska rösterna, enligt en undersökning gjord av organisationen Council on American Islamic Relations i slutet av augusti. Samma mätning visar att Trump får 11 procent.

Jenin Yaseen, en konstnär och aktivist i Dearborn, vars familj kommer från en by utanför Nablus på Västbanken, röstade ”uncommitted” i primärvalet i vintras. I dag är hon skeptisk till att försöka påverka Demokraterna inifrån.
– Det är uppenbart att Demokraterna inte bryr sig. Det känns inte som att det är någon idé att lägga energi på att rösta. Jag röstade inte på Joe Biden 2020, men många i Dearborn gjorde det. De fick höra från Demokraterna att han var ett bättre alternativ än Trump. Men jag tror att många här har insett att det inte finns någon verklig skillnad.

Tufft psykologiskt

I stället har hon ägnat de senaste månaderna åt att organisera arbetare inom bilindustrin för att protestera mot kriget. Hennes pappa och flera andra släktingar bor kvar på Västbanken. Liksom många andra i Dearborn har hon ena foten i USA och den andra i Mellanöstern.
– Mina familjemedlemmar på Västbanken hör bomberna i Gaza på avstånd, och det är väldigt tufft psykologiskt. Ekonomin har försämrats kraftigt sedan kriget började. Det är många godtyckliga gripanden och attacker från bosättare. Jag har inte sett min familj på länge. Varje gång jag frågar om jag kan komma och hälsa på säger de att det inte är säkert just nu, säger Jenin Yaseen.

Republikanernas försök att locka arabisk-amerikanska väljare

I Dearborn har Donald Trump låtit sin yngsta dotter Tiffanys libanesiskfödde svärfar, Massad Boullos, träffa arabisk-amerikanska organisationer för att försöka vinna över väljargruppen. Samtidigt har Trump positionerat sig som mer Israelvänlig än Biden och har sagt att han skulle låta Netanyahu ”avsluta jobbet” i Gaza.

Harriskampanjen har i sin tur intensifierat sitt engagemang i Dearborn, med flera möten med lokala ledare i Michigan. Striden om de arabisk-amerikanska väljarna är i full gång. Sami Khaldi, ordförande för Demokraterna i Dearborn, har en utmaning framför sig de sista veckorna innan valet. Men han är optimist sedan Harris tog över rollen som presidentkandidat från Biden.

Kritik mot Bidens Israelpolitik

– Många arabiska amerikaner i Dearborn planerade att avstå från att rösta i presidentvalet när Joe Biden var kandidat, men nu finns det en optimism kring Kamala Harris, säger Sami Khaldi. Han har själv rötter i Jordanien och är besviken på Joe Biden.
– Stödet till Netanyahu och kriget mot Gaza har varit obegränsat. Vi har sett attacker mot sjukhus, skolor och universitet. Biden borde ha använt sina goda relationer till Israel för att pressa Netanyahu till en vapenvila.

Som Sami Khaldi ser det har Kamala Harris knappast något val, annat än att försöka få de arabisk-amerikanska väljarna att rösta på Demokraterna.
– Michigan är en vågmästarstat och avgörande i valet. Nästan 100 000 människor röstade ”uncommitted” i primärvalet. Det är väldigt många röster för en kandidat att förlora i presidentvalet, säger Sami Khaldi.