En andaktsbok om hopp bör även jha ett klimatperspektiv som kan ge hopp, anser debattörerna. Illustration: Mostphotos
Equmeniakyrkans tema för året är ”Se vilket HOPP” med Efesierbrevet som grund. I samband med det har Equmeniakyrkan givit ut en andaktsbok inspirerad av Efesierbrevet; Se vilket HOPP. Utgivningen av andaktsboken är också till för att forma en samsyn inom Equmeniakyrkan. Gott så! Men klimatperspektivet saknas, skriver företrädare för örebroförsamlingar.
I vår klimatcirkel i Equmeniakyrkorna i Örebro konstaterar vi att dess texter och förklaringar inte ger utrymme för att ta upp det svåraste och viktigaste problemet som vår civilisation/samhälle och kyrka står inför, klimatförändringarna. Vi saknar det!
Boken Se vilket HOPP skulle kunna uppmana oss som medansvariga för skapelsen att arbeta för att påverka oss själva och övriga världen genom att minska utsläppen av klimatfarliga gaser, hejda massutrotningen, minska fattigdom etc. Equmeniakyrkan har en tradition att se brett på hoppet, frälsningen och skapelsen samt medskaparna. Därför borde Se vilket HOPP ge ett hopp som berör så många människor som möjligt, både unga, medelålders och gamla i kyrkan, i samhället och i omvärlden. Equmeniakyrkan arbetar med klimatet i så olika sammanhang med bland annat två halvtidstjänster som är dedikerade för klimatarbete. Men räcker det? Behöver inte klimatfrågan, som är livsavgörande tas upp i alla sammanhang där vi möts?
Saknar texter om klimatet och miljön
Se vilket HOPP beskriver visserligen aktiviteter som stöd för våra medmänniskor, exempelvis för kvinnor som lever i destruktiva förhållanden (i Ecuador) av Andrea Hermansson. Ida-Maria Brengesjö tar upp frågan om hopp för ungdomar. Vidare skriver Maria Rönnerdal om intellektuellt funktionsnedsattas språk och plats i kyrkan samt att vi behöver hjälpa och uppmuntra varandra. Det är bra perspektiv som talar om omsorgen om medmänniskor men vi saknar texter om klimatet och miljön. Alltså några kapitel och texter om behovet att skapa hopp för mänskligheten genom vårt gemensamma arbete, som medskapare, att rädda klimatet och miljön.
Förbindelse med skapelsen
I vår klimatcirkel har vi också läst biskop Andreas Holmbergs herdabrev Gud såg att det var gott. Andreas Holmberg beskriver med bibeln som grund behovet av att skapa hopp genom att arbeta för klimatet!
Equmeniakyrkan har utropat klimatnödläge och Kyrkornas världsråds dokument Tillsammans för livet pekar på vårt ansvar inför skapelsen som medskapare. I punkt 23 står det:
”Vi vill bekräfta vår andliga förbindelse med skapelsen, men verkligheten är att jorden förorenas och exploateras. Konsumism utlöser inte gränslös tillväxt utan leder snarare till ett obegränsat utnyttjande av jordens resurser. Mänsklig girighet bidrar till den globala uppvärmningen och andra former av klimatförändringar. Om denna trend fortsätter och jorden på ett ödesdigert sätt skadas, vad är då vår föreställning om frälsning? Mänskligheten kan inte ensam räddas medan resten av den skapade världen går under. Ekologisk rättvisa kan inte skiljas från frälsning, och frälsning kan inte komma utan en ny ödmjukhet som respekterar behoven hos allt liv på jorden.”
Hopp för skapelsen
Tidigare har Equmeniakyrkan deklarerat klimatnödläge men i andaktsboken Se vilket HOPP tas inte klimatfrågan eller den klimatkris vi befinner oss i upp. Därför ställer vi frågan: Borde inte en bok som handlar om vårt hopp kunna ge uttryck för hopp för skapelsen och oss som medskapare?
Vi tycker att några med klimatfrågan aktuell borde givits uppdraget att skriva texter om klimatkrisen och nödvändigheten att tillsamman med andra i omvärlden ge hopp för skapelsen i andaktsboken Se vilket HOPP!
Klimatcirkeln i Örebro med deltagare från Betlehemskyrkan, Betelkyrkan, Betaniakyrkan, Hagakyrkan och Vasakyrkan.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR