Vivianas uppgift: Rädda jaguaren

I Misiones har en provinsregering med grön profil bildat Instituto Misionero de Biodiversidad (IMiBio) vars uppgift är att ­värna regnskogen och dess ­artrikedom i alla dess dimensioner. Hon som leder arbetet heter Viviana ­Rovira. Hennes morfar och mormor kom från Luleå.

Misionesprovinsens krafttag kring miljöfrågorna är ovanlig, för att inte säga unik, i Sydamerika. Projektet IMiBio följs därför noga från många håll. Provinsen profilerar sig ekologiskt och är den första i Argentina med ansvarig miljöminister.

– En kvinnlig miljöminister, poängterar Viviana Rovira leende.

– Delstaten finansierar alltihop själv i den lokala budgeten. Buenos Aires tycker att det är ett jättebra initiativ men några pengar får vi inte, berättar hon när vi träffas på IMiBios kontor i provinshuvudstaden Posadas.

Rik på djur- och växtliv

Även om Misiones, med sina 1,3 miljoner invånare, också är Argentinas till ytan näst minsta provins så är den mycket rik på djur- och växtliv.

IMiBio har förutom det administrativa kontoret i Posadas också ett fältkontor i Puerto Iguazú, känt för de gigantiska vattenfallen där tre länder möts. Ett av kontinentens stora turistmål.

Urskogen på tre miljoner hektar kallas La Selva Paranaense och ungefär hälften av ytan består av 76 skyddade parkområden bara i Argentina.

Las Selva Paranaense är bara en liten del av den inre Atlantiska skogen som ursprungligen spände över ett område på 80 miljoner hektar, en stor del av kontinenten. Ändå finns det bara ”tuvor” kvar där endemiska arter lever och i dag finns den största sammanhängande ytan i Misiones. 91 procent av delstatens gräns löper mot Paraguay och Brasilien.

Det finns 38 legala gränsövergångar till grannländerna och åtskilliga fler illegala. Årligen korsar 25 miljoner människor gränsen.

– Vi är syskon, vi invånare i Paraguay, Brasilien och Argentina. Lokalbefolkningen har familjeband och släkt på alla sidor om gränsen, berättar Viviana Rovira.

Problemen hanteras olika

Problemen är gemensamma samtidigt som de behandlas olika av de tre nationerna. Tjuvjakt är ett stort problem. Ett annat är skogsavverkningen. Medan man i Misiones lyckats undanta i alla fall hälften av skogen från avverkning så finns det snart ingen skog kvar att avverka i grannlandet Brasilien.

– Vi har i dag brasilianska skogsbolag som avverkar illegalt i Argentina och det andra grannlandet, Paraguay, som helt saknar miljölagstiftning, säger Viviana Rovira.

I  stället för regnskog breder öppna sojaodlingar ut sig. Brasilien är i dag världens största exportör av soja och odlingarna kräver stora ytor. Svenska Naturskyddsföreningen berättar att 90–95 procent av sojabönorna i brasilianska Mato Grosso är genmanipulerade vilket i sin tur kräver ökad användning av kemiska bekämpningsmedel.

Extremvärma och översvämningar

Väderfenomenet La Niña var trefaldigt större än normalt den gångna säsongen. Extremvärme och översvämningar blir påtagliga följder av klimatkrisen som drabbar det mest sårbara delarna av samhället.

Avverkningen av skog påskyndar förändringarna. Viviana Rovira påpekar också miljöproblemen som följer av stora massaindustrier. Det finns svenska intressen i cellulosaindustrin i provinsen.

– De är inte beredda på eftergifter. De har profiten som mål, säger hon.

– Den växande befolkningen med allt större städer är ett av de allvarligaste hoten, tillägger hon.

Vill lyfta vetenskapens roll

Institutet har många utmaningar att möta. I april 2023 stod man värd för den sjunde nationella kongressen för bevarande av biologisk mångfald i Purto Iguazú som samlade nästan 500 del­tagare från en rad länder i Sydamerika. Då enades man om ett manifest som betonade vikten av att lyfta vetenskapens roll i bevarandet av den biologiska mångfalden och att arbetet sker nära ursprungsbefolkningarna.

– Vi behöver en vetenskap som engagerar sig, som irriterar och genererar den kultur och produktion som vi alla behöver, sammanfattade IMiBios direktör Emanuel M Grassi i ett slutan­förande på konferensen.

Förutom att handskas med de stora övergripande problemställningarna och medvetandegöra befolkning och myndigheter arbetar IMiBio redan med tydligt riktade insatser för att värna artrikedomen.

Det handlar om att jaguarerna ska fredas och populationen stärkas. Det handlar om projekt kring vrålapor och fladdermöss, för att ge några exempel.

Ett annat konkret exempel är ett reproduceringsprogram för djungelns örnar. Det finns flera arter av örn och inte minst den säregna harpyjaörnen är hotad. Örnens bon ligger i Argentina, men den jagar föda också i grannländerna.

– Om vi lyckas bevara den får vi hjälp att bevara skogen och alla ekosystemtjänster den ger oss; ren luft, färskvatten och kontroll över extremväder, torka och översvämningar.

Örnen är överst i rovdjurskedjan och tar hand om gnagare och duvor vilket gynnar mindre odlare men håller också efter små och medelstora rovdjur som annars kan bli för många och hota arter som är fördelaktiga för människan.

– Närvaron av de stora örnarna i djungeln är en indikator på dess bevarandestatus, säger Viviana Rovira.

Hållbart utnyttjande

Det handlar inte bara om att bevara djur och säkerställa arternas fortlevnad. Lika mycket handlar det om att ge kunskap om vad skogen faktiskt kan ge i form av bär, frukter och medicinalväxter. Att samla kunskap och informera om ett hållbart utnyttjande av den enorma resurs man lever i.

Viviana Rovira har svenskt påbrå. Till Brasilien och Argentina kom något knappt tusental svenska emigranter under åren 1890–1913. Morfar som hette Gustav Erasmie var född 1879 och utvandrade från Luleå i Norrbotten. Mormor hette Rubina Petrini.

Pratar lite svenska

Viviana pratar lite svenska och förstår en del. Hon gick i det som brukar kallas den svenska skolan i Oberá, Instituto Carlo Linneo. Hennes kusin, Karin Erasmie, är i dag konsul i den svenska kolonin.

Viviana är utbildad arkitekt och i sin magisteravhandling undersökte hon relationen mellan immigranterna och deras förhållande till naturen och skogen.

– De tidiga skandinaviska immigranterna tvingades till svedjebruk för att överleva men levde i en sorts samklang med naturen, säger hon.

Viviana Rovira har en plattform även som politiker med särskilt intresse för miljö- och kvinnofrågor. Hon ses som den färgstarkaste representanten för den svenska kolonin i dag.