Regeringen vill stoppa stöd till samfund som kränker

Under den senaste tiden har det offentligas stöd till trossamfunden hamnat i fokus.
I förra veckan presenterade regeringen en lagrådsremiss där det ingår skärpta krav för de trossamfund och andra organisationer som söker statligt stöd. Anders Ygeman och kulturminister Jeanette Gustafsdotter inledde med att betona hur viktiga trossamfunden och det övriga ­civilsamhället är för en levande demokrati.
– Men det finns också organisationer och trossamfund som inte bidrar till ett mer ­öppet och jämlikt samhälle. Därför går ­regeringen fram med skärpta ­demokrativillkor, sa Anders Ygeman.

Kritik för att vara otydliga

Det ställs redan i dag krav på trossamfunden att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar. Men enligt Jeanette Gustafsdotter har dessa krav fått kritik för att vara otydliga.
– Det ska vara tydligt att våra skattemedel ska gå till de som upprätthåller demokratin, inte till de som undergräver den, sa hon.
Enligt Jeanette Gustafsdotter ska den som diskriminerar individer eller grupper, eller som bryter mot principen om allas lika värde, inte få stöd. Den som hotar eller utövar tvång ska inte heller få stöd. Dessutom vill regeringen ställa krav på att trossamfund i huvudsak ska finansieras av medlemmar som bor i Sverige, inte från utlandet, för att trossamfund inte ska styras utifrån. Hon anser att denna tydlighet förenklar för de som granskar, men också för de ­organisationer som söker stöd. De vet vad som förväntas av dem.
Lagförslaget gäller de statliga medel som delas ut av Myndigheten för stöd till trossamfunden och Arvsfonden, men målet är att kommuner och regioner också ska använda sig av riktlinjerna.
– Det är absolut vår avsikt att det ska bli enhetligt, sade Jeanette Gustafsdotter till Sändaren ­efteråt.

Ni vill inte att den som diskriminerar kvinnor eller grupper ska få statligt stöd. Hur kommer det påverka till exempel den katolska kyrkan som inte viger samkönade eller har kvinnliga präster?
– Är det något som är viktigt för oss så är det att vi är ett land som har demokratiska värden, och att allas lika värde är det som ska gälla för att få statligt stöd. Vi lägger ett lagförslag, detaljerna kommer senare, sa hon.

Är detta något som kan stoppa till exempel stöd till shiaförsamlingar som erbjudit så kallade njutningsäktenskap?
– För mig är det ytterst viktigt att kvinnors rättigheter värderas lika högt som andras rättigheter. Men jag som minister kan inte kommentera enskilda ärenden.

Har det varit ett stort problem att pengar hamnat fel?
– Något som är oerhört viktigt när skattepengar delas ut är att det tydligt görs enligt lagen. Därför har det varit väldigt viktigt att vi tar fram ett lagförslag som är tydligt och lätt att se vad som krävs.
 

Hagerius kritisk till delar av förslaget

Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare Joakim Hagerius är kritisk till delar av lagförslaget. Bland annat för att det kommer att krävas en kontrollapparat som är främmande för Equmeniakyrkan.
– Vi ser en politisk ängslighet inför religionen som faktiskt är oroande, säger han.
– Det är ett uttryck för en omförhandling mellan stat och religion. Det handlar om hur man ser på trossamfundens plats i samhället och deras bidrag. Är trossamfunden en tillgång eller inte?

I lagförslaget görs det klart att ett trossamfund bland annat måste respektera alla människors lika värde för att kunna få bidrag. Enligt regeringen gör dessa skrivningar det enklare för trossamfunden att förstå vad de måste leva upp till.
– Men vi uppfattar inte att det är tydligare. Det är svårt att veta vad det betyder innan det prövas i skarpt läge, säger Joakim Hagerius.
 Han menar att det är oklart vad det i praktiken innebär att bryta mot principen om alla människors lika värde, och att det är ­något som kan tolkas på ett ­annat sätt om tio år än det gör i dag.

"Inga stora konsekvenser för Equmenia"

– Men jag tror ändå inte att detta kommer få några stora konsekvenser för Equmeniakyrkan. Om man ser bredare till även andra trossamfund så kan det väckas frågor, säger han.
Enligt lagförslaget kan ett trossamfund bli av med det statliga bidraget om en företrädare gör sig skyldig till olika förseelser. Det kan bland annat handla om att diskriminera eller att försvara en kränkning av principen om alla människors lika värde, eller att kränka ett barns rättigheter så att dess hälsa eller utveckling skadas.
Joakim Hagerius tycker det är oklart vad som egentligen menas med företrädare. Kan det vara en scoutledare eller en styrelseledamot i en församling?
– Vi har inte den typen av ­total kontroll på allting som sägs och skrivs i ett trossamfund, säger han.

Gästtalare från annat land

Han tar som exempel att en enskild församling bjuder in en gästtalare från ett annat land, och att predikanten då yttrar något kontroversiellt. Drabbar det hela samfundet?
– Vi jobbar inte med kontroll i Equmeniakyrkans församlingsstruktur, utan det bygger på ­tillit och dialog. Vi har naturligtvis ansvarsstrukturer för de ­ordinerade medarbetarna, men inte för alla medlemmar i kyrkan. Det är främmande för oss, säger han.